Tagg-arkiv för: recensioner

Suntory craft select wheat ale

suntory-wheat-ale

Suntory är på det stora hela inte ett särskilt bra bryggeri. Jag inser det nu. Egentligen har jag alltid vetat. 

Det här är en wheat ale, eller det är åtminstone vad de vill att du ska tro. Jag för min del har en annan teori. Det här är vad som kom ut ur rören när de spolade tankarna som hållit Suntory’s IPA. Varför wheat ale? Det är förmodligen en sorts öl som den breda allmänheten i Japan ändå inte känner till. 

Ölen, om det verkligen är en sådan, skummar diskmedelslikt. Färgen är sjukligt gul och smaken är avståndstagande. Det här är inte bra. Inte bra alls. 

Jag åker hem till Sverige och Vällingby senare i veckan. Min plan var att innan dess ha druckit en riktigt bra japansk öl. Det kommer inte att bli så. Suntory craft select wheat ale hjälper onekligen ingen på väg mot det målet. 

Kanske var målet för högt satt, jag borde satsa på något enklare. Innan veckan är över ska jag ha druckit det perfekta japanska vinet. 

1 magica av 5 möjliga

Finns inte på systembolaget

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Suntory craft select I.P.A

suntory-ipa

Det här är en japansk IPA som inte är gjord av Kirin. Det här en japansk IPA som är gjord av Suntory. Skillnaden är ungefär som man kunde förvänta sig. 

Skillnaden mot Grand Kirin 2016 Calypso IPA är inte stor men den finns där ändå, någonstans mellan den tredje och den fjärde klunken. Suntory’s säsongsöl talar med nasalare humletoner och de reglementsenliga 6.5% alkohol ger vikt åt vad den försöker säga dig. 

Budskapet når dock inte ända fram. Suntory craft select IPA är när allt kommer omkring mest en IPA i rätt av att vara just besk. Längre än så har det kemiska laboratoriet på fabriken i Yamazaki kommit. 

Den här ölen är lite som en tidig Saab, en bil framställd av flygingenjörer som bara har sett en bil på bild. En IPA är en öl som är lite beskare än en lager, det är allt de visste på Suntory och det var allt de behövde. Resultatet blev förstås därefter. 

1 industriavfall av 5 möjliga

Finns inte på systembolaget

Posted in Okategoriserad | 1 Kommentar

Grand Kirin 2016 Calypso IPA

grand-kirin-calypso

Jag vet att jag sa att Kirin släppt två hipsterförsök till öl och jag vet att jag bara har skrivit om ett av dem. Jag vet. Det finns ingen anledning att skriva in, låt vår post och godsmottagning i Malmö vara ifred och för guds skull sluta att cirkulera oroligt runt Solursparken i Vällingby. Jag vet. 

Den är här nu, recensionen. Av det andra hipsterförsöket? Från Kirin? 

Grand Kirin 2016 Calypso IPA är en i stort sett onödig öl. Den har när allt kommer omkring ungefär samma värde som ett nytt försök av Spendrups att göra en mikroöl i makroformat. Grand Kirin 2016 Calypso IPA är ett försök att göra en mikroöl i makroformat.

Fast i Japan. Det gör förstås skillnad. Här finns det inget annat och det är omständigheter under vilka även Spendrups hade framstått som en bra idé. Ska jag vara tacksam?

Nej, eller jag kan uppskatta gesten, men nej. Detta är en IPA som stannar i medvetandet marginellt längre än öl ur Kirins övriga sortiment. Calypson är helt och hållet frånvarande, öde ligger dansgolvet.  

Jag vet att jag riskerar förnyandet av mitt visum men Japan förtjänar en IPA som inte görs av Kirin. 

Två felsteg av fem möjliga

Ingenstans i närheten av ett systembolag

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Grand Kirin dip hop IPL

grand-kirin-dip-hop

Vi här på Gödsvinet har en lång och stolt tradition av att recensera öl som du inte har en chans att hitta i Sverige. Vad passar därför bättre än att skriva om just en sådan öl nu när jag är återbördad till min etablerade hemvist i norra Osaka?

Japansk öl är lätt, torr och ständigt tillgänglig från din lokala Family Mart. Det är alla dess företräden och sex av sju dagar i veckan räcker det. Den som önskar något mer för den sjunde har det generellt sett rätt svårt i landet. 

I Japan kan du finna allt du kan tänka dig och en hel massa saker du aldrig hade kunnat föreställa dig men öl bortom vad man finner i Lawsons standardsortiment är en nästan omöjlig dröm. Ett lokalt varuhus har som illustration sådär 900 olika sorters sake men precis samma 10 öl av amerikanska lagertyp som varje närbutik.

Detta förhållande håller på att förändras, ett hopp för Östasiens ölnördar har plötsligt känts av som en störning i kraften. Ryktet går på stan, jag har sett bilder på öl i glasflskor i tunnelbanan.  

Det är Kirin, det minst stötande av de stora bryggerierna, som har lanserat två hipsterförsök. Du ser det ena på bilden.  

Grand Kirin Dip Hop IPL är ett försök och låt oss vara tacksamma för det. Det viktigaste är att försöka och som vanligt när man säger att det viktigaste är att försöka så är resultatet rätt värdelöst. 

Grand Kirin Dip Hop IPL smakar som en lite starkare kirinlager med lite tunnare kolsyra och det är en lite starkare kirinlager med lite tunnare kolsyra. Det är kanske så bra som det blir, kanske var det dumt att förvänta sig något mer. 

Det här är ingen dålig öl, japansk öl är sällan riktigt dålig. Den är bara inte så bra. 

Två Sunkus av fem möjliga

Finns inte på systembolaget. 

Posted in Okategoriserad | 1 Kommentar

Bokrecension: Gesta Danorum, av Saxo Grammaticus

 Saxo, i en teckning som nog är ungefär lika historisk som hans bok.

Saxo, i en teckning som nog är ungefär lika historisk som hans bok.

Historisk litteratur har många användningsområden och det var nog mest en slump att jag började läsa den, huvudsakligen då som litteratur att ta till när det var dags att somna och klockan var rent för mycket. Den mycket charmanta och underhållande men bitvis något traggliga historia som Herodotos skrev fungerade utmärkt i det avseendet. På vägen har dock en genuin smak och ett intresse för historisk litteratur liksom smittat mig, och det är på den vägen jag ramlat på Gesta Danorum (”Danskarnas dåd”), av Saxo Grammaticus. I detta verk trängs danskarnas tidiga historia, i vilken grad den nu är historisk snarare än mytisk. Det är många mer eller mindre absurda händelser, som när Hamlet (ja, den Hamlet) får fatt på två spioner, och hackar, maler och tillagar de båda och matar sina hundar med dem. Ett annat prov på hans karaktär av hedersman är när han vid det England hovet antyder att drottningen föddes som slav, för att han kom på henne med att använda tandpetare. Annars är det många kungar som krigar ordentligt, dör med svärdet i handen, är ute på ärorika plundringståg, etc. Ibland dyker hedna gudar och deras landamären upp, raskt rationaliserade av Saxo till ”nånstans runtikring Skytien”.

Saxo var en ordvrängare av rang och så förtjust i sitt stora latinska ordförråd att han fick tillnamnet grammatikern, och han gör verkligen sitt yttersta för att framställa de ofta motsägelsefulla och brutala danskarna som rakt igenom dygdemönster i detta djupt patriotiska verk. Det blir bitvis lite mycket av det goda, och det är givetvis komiskt när Saxo ger sida upp och sida ner med dialog från historiska tilldragelser – sanningshalten är uppenbarligen bitvis ganska skral.

3.5/5. En underhållande bok för den som är begiven på historisk litteratur, även om jag nog håller Herodotos historier betydligt högre (och där slipper man dessutom kristet dravel). Jag fick bara tag på bok 1-9, och kunde alltså inte läsa om när Saxo själv är med på ett krigståg mot Svantevits tillbedjare runtikring Rügen, och de andra lite mer faktuella delar av Danmarks historia som även kommer i dessa böcker.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Gaffel kölsch (1320)

GaffelDu minns att jag skrev en recension av Früh kölsch i augusti 2014. Det var en recension som överträffade till och med Gödsvinets högt ställda ambitioner för osaklighet. Det var kanske mitt finaste verk i det avseendet.

I recensionen från 2014 återkom flera gånger en jämförelse mellan Früh och Gaffel, två av de stora kölschen i Köln. Sanningen är förstås att det är en helt onödig jämförelse eftersom det är två i princip identiska öl.

Därför är det bara naturligt att Systembolaget i all sin paternalistiska välvilja gjort valet åt dig. Früh är ute ur hyllorna och Gaffel tog den första mars i år dess plats. Det finns ingen anledning att protestera och – vad viktigare är – inte heller någon mening.

När vi ändå pratar om smak så ska det sägas att varken Früh eller Gaffel smakar särskilt mycket alls, vilket ytterligare underlättar valet.

16,90 kronor på Systembolaget, nummer 1320 i katalogen

3 Früh av 5 möjliga

Posted in Okategoriserad | 5 Kommentarer

Old style

old styleDet finns en sprithandlare i Chicago som inte längre talar med mig. Jag var där, i hans butik, för ett tag sedan och det var då allt gick fel. Nu finns det ingen väg tillbaka.

Butiken ligger på Wabash, bara meter söder om loopen, vilket är en ideal placering för oss som utan respekt för brottsstatistik och en lång rad smittorisker väljer centrala Chicagos billigaste hotell. 

Läget var rätt och behovet fanns så jag klev in genom dörren en köldslagen novemberkväll. Jag var på jakt efter något att dricka men att dricka är att skriva så jag sökte en flaska med en historia.

Väl vid kyldisken kom berättelsen till mig. Old style är Chicagos öl om man får tro den lokala folkloren och en ganska offensiv marknadsföring från Pabst Brewing Company. Det var en berättelse att berätta och det var en öl att dricka med det syftet men få andra.

Nu var det här egentligen inte en spritbutik man går till för att köpa ett sexpack Old style. Spritbutiker man går till för att köpa ett sexpack Old style har speciella skåp med stålgaller där de ställer särskilt stöldbegärliga varor som Axe bodyspray och färgglada flaskor med Gatorade.

Det hade börjat så bra. Sättet på vilket mina röda ögon spärrades upp vid synen av alla de vackra flaskorna från alla världens hörn. Sättet på vilket den spritelitistiska handlaren hälsade erkännande inför min våldsamt europeiska uppenbarelse. Sättet på vilket våra blickar blygt möttes mellan raderna av whiskey i papprör. Vi hade något gemensamt, något vackert och skört.

Så var jag tvungen att förstöra alltsamman. Jag kan inte ha fina saker. Jag tror att jag visslade förtjust på Ray Acuffs gamla  ”Wabash cannonball” när jag stegade fram till kassan med sexpacket dinglande från höger lillfinger.

Han tittade upp och leendet stelnade för att sedan falla sönder och försvinna för alltid. Jag hade gjort honom mindre besviken med en pistol i handen. Old style är ingen fin öl men egentligen var det kanske inte det värsta. När jag köpte de där burkarna var jag inte längre utlänning, jag var en turist.

Old style från Pabst är en nära släkting till samma bryggeris Blue ribbon och om man bor på södermalm och måste dricka en urindoftande öl från Pabst så förstår jag inte varför man inte kan dricka en Old style istället. Den är till att börja med något mindre offensivt äcklig. Old style är mer subtilt osmaklig, lite som en Sofiero. Den går att dricka och många har redan upptäckt det.

Ett annat gott skäl att dricka ölen är att den förekommer på en framträdande plats i den amerikanska versionen av TV-serien Shameless, en våldsamt underskattad dramaproduktion som utspelar sig i södra Chicago.

Old style är en öl för alla tider och jag borde veta eftersom jag har druckit ett par till frukost. Det var dagen för utcheckning från det magiska hotellet där det på något sätt fortfarande var 1978. Kvar av sexpacket var fortfarande två öl och om du vet något om hur jag dricker öl så vet du att något inte stod rätt till. 

Kvällen innan kämpade jag fruktlöst med en pannpizza av Chicago-typ, pizzan vann och jag spenderade några timmar på toalettgolvet. Om någon säger att den nog var preparerad av en sprithandlare från området så tänker jag inte protestera. 

Det var med blandade känslor jag insåg att jag skulle vara tvungen att dricka upp ölen den följande morgonen. Öl är med sin maltiga godhet av gyllene spannmål förstås en utmärkt frukostdryck men bland sätten att återhämta sig från en matförgiftning tillhör den de modiga alternativen.

Old style är dock en vänlig öl och den gav mig ett ljuvt farväl av den fantastiska staden vid Michigan. Det är en öl att dricka mer än en öl att köpa och för min del tänker jag dricka fler.

Förbluffande billig, finns inte på systembolaget

Två Frank av fem möjliga

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Julöl Sundbybergs köksbryggeri (30740)

sumpan julölDu vet vad jag tycker om julöl. Det är ingen hemlighet att vi här på Gödsvinet Vällingby har kommit att sortera in julölen i den nu rätt långa listan på saker vi inte gillar med julen.

Någonstans mellan ”ljusstöpning” och ”budskap om fred på jorden”.

Men nu är julen trots allt här och det finns på det stora hela inget någon kan göra åt saken. Det återstår bara att välja en som inte är motbjudande och det innebär nästan alltid att välja en som inte direkt smakar som en julöl.

Julöl från Sundbybergs köksbryggeri är en sådan öl och det är en sådan öl som jag sörplar njutningslystet ur en gammal senapsburk medan jag skriver detta.

Detta är i allt väsentligt en IPA men om köksbryggarna i Sundbyberg vill kalla det en julöl och du kan hålla tyst om saken så tänker jag hålla god min och sörpla vidare.

Det är nämligen inte alls någon dum IPA julöl, humlen biter bittert med en smak av frukt och det finns på det stora hela inget som hindrar att man dricker ett halvdussin av de här. Gud vet att det inte är något man kan säga om många julöl.

Vad man dock kan säga om många julöl är att man inte direkt kan dricka den till julmat och i det avseendet är detta en fullfjädrad sådan öl.

Det kunde vara värre

34 kronor på systembolaget, nummer 30740 i katalogen

3,5 närförorter av 5 möjliga

 

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Ayinger celebrator (1589)

celebratorNär jag återsåg Europa gjorde jag det i änden av en flygplatsterminal i Helsingfors. Osaka var många timmar bakom mig och flyget till Stockholm mindre än en framför mig. Det fanns ingen tid att förlora.

Jag trängde mig förbi en tant i rullstol i kön till passkontrollen. Jag hastade förbi restauranger, butiker och folk som generellt sett gick lite för långsamt. Ute i hallen i terminal två närmast sprang jag.

Jag knuffade ett barn.

Allt detta var nödvändigt. Historien kommer att ge mig rätt. Jag skyndade till en lökig liten pub i fel ände av denna flygplats i fel ände av Norden. Det fanns bara en timme att tillgå och den enda pub jag vet som serverar Ayinger låg så långt bort. 

Du känner Ayinger. Du har läst om Ayinger här. Därför vet du att jag har rätt.

Nu finns åter Ayinger på systembolaget och det är inte ens jul.

Det är Ayinger celebrator som gjort ett triumferande intåg på hyllorna under den gröna skylten. Där har den funnit sig till rätta. Där hör den hemma.

Ayinger celebrator är en dubbelbock och det borde vara vår nu när jag dricker den. Det är som det är med den saken och det går inte att undgå att 6.7% Ayinger värmer även utan solens hjälp.

Full av friskhet och helt utan det giftiga etanolgrepp en del dubbelbockar tar kring smaklökarna. Smakfullt.

22:90 kronor på systembolaget, nummer 1589 i katalogen

Fyra Oberbayern av fem möjliga

Posted in Okategoriserad | 1 Kommentar

Brewdog Hello my name is holy moose (11509)

holy mooseDet här skämtet är inte roligt längre. Ännu en ale, ännu ett experiment. Vem är den till för? Hello my name is fantasilös.

Nej, det är ingen dålig öl. Den är ok. Blev du under din uppväxt någonsin utsatt för drycken som består av en matsked lingonsylt nedrörd i ett glas mjölk? Brewdog Hello my name is holy moose är godare än så.

Vad jag försöker säga är att bryggeriet som blivit stort på att vara annorlunda kommit att bli förutsägbart likt sig självt.

Denna ale skogsbär känns i det sammanhanget lite ansträngd. Ska jag säga desperat? Jag säger desperat.

32:90 på systembolaget, nummer 11509 i katalogen

Två tecken i tiden av fem möjliga

Posted in Okategoriserad | 1 Kommentar

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.