Nummer tre, äta här

Tidigare idag vandrade jag upp och ner för Lidls korridorer på jakt efter något att laga till middag. En solig lördag som denna är en dag då jag faktiskt kan lägga några minuter på att laga mat istället för att köpa något färdiglagat. Under min arbetsvecka handlar jag i regel lunch i någon av de löjligt många avhämtningsställena på den östra halvan av Folkungagatan, där jag jobbar. 

Minst en dag i veckan går jag till någon av de uppskattningsvis 107 små restaurangerna som säljer thaiwok på den delen av Södermalm. Det var alltså inget tecken på stor kreativitet när jag nyss kom hem med alla de viktigaste ingredienserna till just thaiwok och tillagade rätten på bilden. Likt en kanariefågel som släppts fri flög jag tillbaka in i wok-buren. Hur som helst, det blev en hygglig wok. Jag kallar den “nummer tre, äta här”. 

Recept (2 portioner)

300-400g kyckling

1 kvast broccoli

3-4 strån salladslök

10-12 små champinjoner 

1/2 Paprika

3-4 skedar Lidls indonesisk woksås

1-2 tesked salam oelek

1 näve jordnötter

1 msk soya

2,5 dl jasminris

0,5 dl olja

Salt och kryddor efter smak

Skär i princip allt i lagom bitar och stek. Blanda i en skål och servera på det kokta riset.  

A Pad Thai Generation

Det finns en liten thairestaurang dit jag går nästan varje vecka. Egentligen är det inte mycket till restaurang, det är en liten kiosk som ligger mitt emot Bröderna Olssons på Folkungagatan. En lunch kostar 69 kronor och den är bra.

Det var först idag som jag insåg att något utöver hunger förenar alla eller nästan alla kunder jag trängts med där i den lilla kiosken. En överväldigande majoritet av alla som går dit är män i ålderskategorin 27-35 år. Sällan någon yngre, nästan aldrig någon äldre och aldrig någonsin en kvinna. Som samhällsvetare måste jag fråga mig varför, inte för att någon tvingar mig utan för det inte går att låta bli.

Den tråkigaste förklaringen är alltid mest korrekt så vi börjar med den. Kunderna är helt enkelt vad man brukar kalla “young professionals”, alltså personer i början på en karriär med krav på viss meritering. De som är yngre än 27 är sällan etablerade i denna del av yrkeslivet och de äter därför inte lunch från en thairestaurang, åtminstone inte klockan 12 på dagen. De som är äldre än 35 har antingen med sig en matlåda hemifrån eller också äter de inte lunch från en bucklig wok för 69 kronor. Varför alla är män är lite svårare att förklara vilket gör att vi äntligen kan gå över till de mer spekulativa förklaringarna.

En man i ungefär min egen ålder kommenterade idag att han kände igen den thailändska musiken på restaurangens stereo från en semester på Ping-Pong Island, eller något liknande. Då kom jag ihåg att jag många gånger tidigare hört de väntande kunderna tala om resor till Thailand.

Det var då det slog mig, de många männen i ålderskategorin 27-35 är samma charterfyllon som i tiotusental fördelat på flockar om upp till 10 hanar vardera plågat Sydostasien i åratal. Jag kände först inte igen dem när de inte shotade Jägermeister klädda i linne och sombrero i Arlandas terminal fem.

Det kan dock inte råda något tvivel om att det är dem. Samma bastuhumor, samma bisarra tatueringar och samma förträngda känsla av att ungdomen kanske håller på att rinna iväg. I Thailand är de kungar, ingen ifrågasätter deras självbild och en öl kostar en femma på stranden. De billiga resorna till Thailand har kläckt en generation av inte längre unga och ännu inte riktigt medelålders män som behöver en portion pad thai ibland. En portion pad thai för att bli allt man inte längre är i Sverige men tillåts vara i Thailand.

Personligen ska jag nog börja äta sushi istället.

Tamnack Thai, Malmö

Har man mycket att göra har man inte tid att laga mat. Då får man förlita sig på snabbmat. Man kan handla sunkig frysmat på hemköp, men det känns inte alltid inspirerande. Jag bor tre minuters gångväg från både BK och McD, men de brukar jag spara till dagarna efter. Pizza hut ligger lika nära, men är under min värdighet. En Malmös bästa falaflar har jag ännu närmare till men hur gott det än är kan man inte äta det varje gång. China box lika nära, men ibland är man sugen på något annat än frityrflott, även om det är väldigt nyttigt eller snart blir det.

Då kommer Tamnack Thai till min räddning. Tamnack Thai är inte den bästa thairestaurangen i stan. Men för 45 spänn får man en mättande och helt ok måltid, under överraskande många av dygnets timmar. Man får välja mellan åtta stycken av de vanliga thairätterna, någon enstaka stark, någon med nudlar, och resten olika kokosmjölk-och-curry-blandningar. Detta är en av Malmös mest prisvärda restauranger.


Visa större karta