Zeunerts portello

Zeunerts portello på ett köttbord i Norrland.Norrland är till yttermera visshet inte bara barrskog. Mitt i skogen står en stad. Mitt i staden stod vi, satte oss ner på “Nya Konditoriet” och drack Zeunerts portello.

Den kom inte till mig direkt, istället var det den fryntliga konditorn som missuppfattade min tvekan mellan hallonsoda och Trocadero. Konditorn verkade nöjd över att jag valde Zeunerts. Kanske ville hon visa vad Norrland har att erbjuda. En stor bit tårta fick kompensera för den magert tilltagna pastalunchen tidigare under dagen.

Med milt socialrealistisk utsikt mot en parkering och armbågarna mot ett köttliknande rött marmorbord läppjade jag så på min läsk. Jävla fin läsk faktiskt. Andrea hade överrumplats av min beslutsamhet i kassan och spontanshoppat en tantkaka. Smörkräm med en obestämbar men omisskänlig smak av åldring. Kanske av förklarliga skäl snart lika utrotningshotad som Zeunerts portello.

Flaska: 4 (gillar zätat och känslan av att etiketten antagligen sett likadan ut ett tag)
Smak: 4 (välbalanserad, ganska söt)
Känsla av exklusivitet/gödighet: 4 (en lokal delikatess)
Nils subjektiva drickupplevelse: 4

Dagens korta: Negroni och oxhjärta på Bastard

Delar av Svinet samlades i går på Bastard för att gödas. Medan samtliga övriga deltagare körde ölspåret valde jag istället att gå hårt ut med ett glas ekologisk och förvånande prisvärd champagne. Med en skissad dissekerad blodigel slött sneglandes ner från väggen satte vi sedan tänderna i ett oxhjärta med senapsvinägrett. Måltiden fortsatta med kanin och hemmagjord blodpudding till huvudrätt och sedan en bit dansk mögelost. Allt vällagat och rimligt prissatt. Vegetarianen i sällskapet tror jag tyvärr inte var fullt lika nöjd. Explicita köttrestauranger är väl inte så bra på den biten helt enkelt.

Kände mig manad att testa en välbalanserad och frisk Negroni (gin, campari, martini) innan det bar ut i natten. Cavabaren var tom så vi avrundade med en IPA på Pickwick istället.

Fyra anatomiska anrättningar av fem möjliga.

Castelar Brut Reserve (99128)

Vintageskumpaglas i Marie antoinetteutförande från Baccarat fick jag nyligen i present av min gode vän Johan N. Vad vore då inte lämpligare än att nyinviga dessa i samband med en spontanmiddag där den generöse givaren närvarade?

Alltid pigg på att testa ny skumpa hade jag en flaska kylt bubbel (Castelar Brut Reserve) från Uruguay. Måste säga att det blev en besvikelse, Pommac med alkotouch är nog en rättvis sammanfattning. Glasen gjorde dock en del och lyfte upplevelsen några snäpp.

Undvik!

Rysk nyår

Som brukligt har jag glatt tagit på mig ansvaret för att komponera detta års nyårsmeny. Min fallenhet för bubbelvin ledde mig till det klassiska tillbehöret blinier (gärna med kaviar). När kungskrabba även visade sig kunna kallas stalinkrabba (Paralithodes camtschaticus!) var det ryska temat spikat.

Vad ska man då göra för rysk huvudrätt? Jag vill fortfarande att det ska andas nyår och vara enkelt att konvertera till ett vegetariskt fullgott alternativ. Möjligheten att göra egen seitan istället för färdigköpta (och därmed färdigkryddade) tsaispett finns men jag har inte så mycket vana (hrm, aldrig gjort det). Får värpa det det där lite till.

Någon form av hemmagjord sorbet, ev vodkabaserad till efterrätt. Tryfflar i något pseudoryskt utförande och sedan ost.

Har ni några tips om hur jag kan ryska till menyn? Rödbetor i någon form men antagligen inte borstj? Chicken Kiev (faktiskt inte ett ryskt påfund)? Hmmm. Jag återkommer när jag funderat lite till.

Ikväll skall för övrigt 3/4 av gödsvinet käka på Bastard i Malmö. Genererar säkert en rapport eller två.

Billigare skumpatips inför nyår är Geisweiler Monopole (Frankrike), Gardo & Morris Brut Rosé (Nya Zeeland), Rotari (Italien) eller Codorniù (Spanien) i någon form.

Dagens korta: Bistro le Garage

Norrland. Norrsken, snö, ”torr kyla” och ordkarga jägare i evig barrskog. Eller Refused, seitan, IKSU, Ålidhem och…Bistro le Garage.

Bra mat, kunnig personal som gärna delar med sig av sina funderingar och möjligheten att få Raisignac till desserten. Bra saker alltihop.

Här skall ni lätt käka om ni är i trakterna. Vi bokade samma dag vilket gick bra (ytterligare en bra sak med Norrland). Sen finns det ju de som inte anser att Umeå är Norrland, för mig som exilskåning är saken klar.

Montirius le Clos var en klar höjdare till kött och ost. Ett ekologiskt vin som jag tyvärr inte minns vad det hette föll mig absolut inte i smaken. Helt vidrigt om jag ska vara ärlig, mitt middagssällskap fann dock inget fel på det.

Sammantaget fyra hardcorekidz av fem möjliga

Dagens korta: Mellow, Sthlm

Tidigare har jag bara varit här och vänt för en öl. Den här gången blev det istället trerätters på någon annans bekostnad. Rårakan är enligt kostens alla regler, oxryggen går inte av för hackor liksom chokladfondanten som faktiskt var perfekt.

Trevlig lagom servil service. Priserna vet jag ingenting om och när man för en gångs skull slipper betala så tänker jag inte kolla upp det heller (ok, se priser här).

Rekommenderas!

Dagens korta: Chokladfabriken

Säkert var mans ägo vid det här laget men ack så gott och i min mening prisvärt.

Själv gillar jag de små petits fours bäst, inte minst den med mint å guld (sic!) eller den med citronfyllning å marrängtopp. Idag blev det båda två tillsammans med oförskämt många espresso. Det krävs något extra om man ska orka gå igenom hela WHO´s diagnossystem ICD-10 i jakt på case definitions.

Dagens lunch med italiensk lammkorv inhandlad på Cajsa Warg gick inte heller av för hackor.

Happy svinivus!