Vissa skällsord har en sällsam makt. När en bekant mycket korrekt observerade att filmen vi just sett (The New Barbarians, ett mot förmodan ganska underhållande postapokalyptiskt raffel där de italienska filmskaparna inte precis haft något överflöd av vare sig budget eller talang) från början till slut varit inspelad i ett grustag, föddes begreppet grustagsfilm. Plötsligt syntes de, dessa även bland b-filmerna kanske särskilt obemedlade, där sceneri och bakgrund med ett Alexanderhugg lösts lika enkelt som praktiskt. Grustagsfilm blev ett begrepp. En sen kväll föddes en lika avfärdande term för öl: juiceölen. En IPA, pale ale, eller annan öl som gärna vill bli tagen på lite större allvar, men som liksom hoppas komma undan med att vara övermåttan söt och lättdrucken, där antydningar av tropisk frukt från humle gifter ihop sig med en rund, lättsam maltighet till något som mest av allt påminner om multivitaminjuice. Börjar man, efter en munfull eller två av en ny öl, tänka i banor av juiceöl, ja då ska det en del till för att brygden ska gå att ta på allvar. Mazarin, från bryggarna på Omnipollo, är en sådan öl, alltså en som överlever stämpeln juiceöl, rentav gör den till ett adelsmärke. Lite som sin bakverksnamne balanserar den sin runda sötma med en bitter udd, fast då i fallet med ölen mazarin en sannskyldig humlekanonad, ett batteri rivigt beska men aromatiska toner, ja, men ändå utan att bli spretigt eller sådär zenit-beskt som en DIPA. Det är helt enkelt en lyckad juiceöl.

Fyra mango av fem möjliga. 32.90kr, nr 89253 i beställningssortimentet.