De säger att OS är över nu så jag måste tro dem. Det verkade ett tag som om det aldrig skulle ta slut och när jag såg att de moderna OS hållt på sedan 1896 stod det först inte klart för mig att de faktiskt pausar för att träna, köpa linement och överklaga resultat då och då.
Jag antar att de svenska atleterna har ställt upp med högburet huvud i alla de 7000 olympiska grenarna och tagit massor av hedervärda fjärdeplatser i hoppa bock, spökboll, träslöjd och vad det nu är de tävlar i.
Det finns dock en resultatlista i vilken Sverige tappat och fortsätter tappa på ett oroväckande sätt. Du ser den här ovan. Det är tabellen över ölkonsumtion per capita för världens ledande 35 nationer inom området.
Var på listan över de 35 bästa finner vi Sverige? Du kan se det själv. Sverige ligger på en allt annat än hedervärd 35:e plats.
För att sätta detta resultat i perspektiv: Norge ligger på 34:e plats. Missförstå mig inte, om jag bodde i Norge så skulle jag också dricka mer. Norge är dock den första, sista och enda sovjetstaten vilket gör att en öl kostar ungefär en halv (svensk) månadslön. Det är därför anmärkningsvärt att den genomsnittliga norrmannen ändå lyckas hälla i sig en hel deciliter mer per person och år än den lika genomsnittliga svensken.
Jag börjar tro att vi inte vill vinna.
Bland våra övriga nordiska grannländer finner du att den fina gamla ölarnationen Danmark tappat fem placeringar till en katastrofal 24:e plats. Finland överraskade mig med en imponerande 10:e plats men å andra sidan så är ju finska sedan länge det mest gångbara språket i Solursparken.
Tjeckerna är förstås i en klass för sig. Storfavoriter att ta hem förstaplatsen även nästa år. Ett dream team bestående av 10,3 miljoner av världens allra törstigaste medborgare.
De har förstås alla förutsättningar. Utmärkta träningsförhållanden, året-runt-säsong och storslagna traditioner som går tillbaka till när en ett berusat följe av hussiter ledda av en präst 1419 kastade ut Prags borgmästare och hans råd från ett högt fönster i stadshuset.
Dessutom skadar det ju inte att stora delar av den inhemska ölproduktionen är utmärkt och att en stor Budvar fortfarande kostar 10 spänn i de flesta av Prags ölhallar och barer.
Är det då så omöjligt för det svenska öldrickandet att nå böhmiska nivåer? Jag vill inte tro att det är det. Det är kanske inte möjligt för alla i vårt land att öka sin konsumtion med 80 liter per år men det kan gå om vi hjälps åt. Det är en hederssak.
Jag behöver förstås inte tala om att jag för egen del är beredd att anta utmaningen. Jag kan utan vidare öka konsumtionen med 80 liter och då syftar jag ändå bara på den här veckan.
Idrott kan vara något vackert om du låter den gripa dig. Det räcker inte med att kunna reglerna, man måste kunna spelet. Det här är en sportslig utmaning som jag kan ställa mig bakom. Nu gör vi det här!
Tror dom glömde räkna in Bosse på mitt jobb i Sveriges konsumtion. Han ensam borde höja Sverige några placeringar…
”Jag börjar tro att vi inte vill vinna.”
Jag vill! Även om det inte är någon tävling (jo, just det…) så vill jag vinna. Och jag gör vad jag kan för att vinna! Femtitvå liter? En liter i veckan? Bah!
Nil satis nisi optimum!
Toby: Man ska nog komma ihåg att detta är en lagsport och att det inte är bra att förlita sig för mycket på individuella insatser.
Kalle: Du har en säker plats i laget!
Pinsamt att som svensk se oss rasa i tabellen, inte minst som jag skryter väldeliga för mina vänner här i Brasilien om hur mycket vi svenskar drickar (brassarna ligger hela åtta platser före oss och ser ut att vara på väg uppåt med stormsteg). Men det jag undrar mest över är vad som hänt i Danmark och Slovakien sedan 2009? Båda länderna minskar konsumtionen med över tio flaskor per man.
Samma sak gäller ju i allra högsta grad Tjeckien, som imponerande nog ändå leder med hästlängder, trots att man tappat 21 stycken, 63 cl stora, japanska flaskor (statistiken kommer så klart från Japan). Kanske är klimatet i Brasilien bättre lämpat för kall öl än ljummet rödvin? Kanske är det en handelsfråga, ölet är inhemskt medan vinet är importerat?
Jo, så är det naturligtvis. Chiles och Argentinas fina produktion står sig slätt mot Crystal, Brahma, Original, Skol och så vidare nu när Brasilien har börjat armbåga sig fram i världsekonomin.
Ja, man torde oroligt runka sina skägg på nábřeží Edvarda Beneše 4 i Prag. Det är ett ras som torde vara i det närmaste oförklarligt, såvida inte det förekommit en naturkatastrof som involverat ett antal tankbilar alternativt bryggerier. Ett par sådana år till och en neslig förvisning till andraplatsen bakom arvefjenden Tyskland torde vara fullkomligt oundviklig.
Det är inte vacker läsning, men dessvärre är det inte heller den enda punkten där vår stolta nation krackelerar. När jag som bäst klappade mig på axeln med att de enda som dricker mer kaffe än oss är finnarna, ja, så slog wikipedia brutalt sönder mina illusioner på denna punkt.. Fallet är inte lika brutalt som för öl, men icke desto mindre smärtsamt.
Inte längre nr 2
Det är helt klart intressant att amerikanarna dricker hälften så mycket som vi gör, när deras kaffemuggar är stora som våra kaffekannor. Men visst, har man smakat deras kaffe så förstår man ju.
Vi ligger alltså sist i Norden och dessutom efter Nederlands på kaffefronten nu? Finns det några rankinglistor som vi inte rasar på?
Samtidigt måste tabellen starkt ifrågasättas. Storbritannien ligger på 44:e plats med 2,8 kg, men det är snart dryga tio år sedan kaffekonsumtionen gick förbi telapandet och att deras tekonsumtions skulle understiga 2,8 kg förefaller fullkomligt osannolikt. Lägg därtill det faktum att landet nu är översållat med kafékedjor – så snart en pub stängs springer det upp ett Coffee Republic, ett Café Negro och ett Starbucks i dess ställe – och de alltid är knökfulla.
Utan att ha satt mig vidare in i ämnet känns det rent spontant som att ett kilo te räcker till fler liter färdig dryck än ett kilo kaffe, vilket kanske kan vara en del av förklaringen?
Kan så vara, men jag ställer mig aningen tvivlande trots allt. Visserligen är min egen erfarenhet är att ett paket med 80 tepåsar varar i ca tre år eller nåt, medan ett halvt kilo kaffe räcker i 2-3 veckor. Men å andra sidan så förbrukar nästan alla yrkesmässiga tedrickare jag känner minst två, tre tepåsar per dag. I ett normalstort hushåll skulle således ett sådant paket inte räcka mycket mer än ett par veckor.
Det konstiga med kaffeförbrukningsstatistiken är ju att såväl finnar som danskar gärna dricker sitt kaffe åt det mer genomskinliga hållet, så hur lyckas de förbruka så mycket? Hyser dessa länder några stora kaffelogistikcentraler som ställer till det i beräkningarna eller vad ligger bakom siffrorna?