Under ett års tid bodde jag med Lidls butik som närmaste granne, vid Dalaplan i Malmö. Det var ett år av kompromisser, förundran och transfetter.
Det fanns flera saker som jag gillade med Lidl också. Folköl var en sådan sak. En annan sak var att folk som antagligen inte sitter i Nordeas styrelse också kan få känna sig rika där. Stora barnfamiljer hade råd att köpa både godis och färsk frukt, små tanter kunde köpa något att bjuda på till kaffet och så vidare. Jag brukar tänka på det när jag hör folk i övre medelklassen argumentera för att maten ”måste få kosta”.
Sedan jag flyttade är min närmaste matbutik förmodligen NK:s saluhall. Dit går jag vanligtvis inte, sådana ställen får mig att känna som om någon skall komma fram och fråga mig om biljetten.
Det är svårt att hitta en butik med billig mat i denna delen av stan helt enkelt eftersom folk här hyser en djup misstänksamhet mot billig mat. Därför betalar man massor för precis samma Ica-produkter som är billiga någon annanstans.
Ica Hötorget är ett utmärkt exempel. Det enda sättet att få tag på färskt bröd i den butiken är att köpa ett dussin av de triangelformade mackorna och skrapa bort mellanläggen.
Konsum Sveavägen är rätt trevligt trots den kreativa prissättningen. De har dessutom en fyndspann med sekunda köttprodukter som jag brukar krafsa runt i med båda händerna. I regel är detta det första jag gör i butiken, innan jag går och klämmer på limpor eller besöker veckans provsmakning. Sedan de installerade de helautomatiska kassorna så har dock min relation till Konsum Sveavägen försämrats märkbart. De åldrade kassörskorna, som enligt ett obekräftat rykte tidigare arbetat på Ica Vildgåsen i Lund, har svårt för den nya tekniken och jag har svårt för deras sätt att ge instruktioner.
Precis som i Malmö ligger dock svaret på mina matproblem tvärs över gatan när man kliver ut från Konsum. Precis som i Malmö kommer svaret från Tyskland och det heter Lidl. Mitt nya Lidl ligger bara en liten bit längre upp på gatan från Konsum, inte långt från Handelshögskolan.
Lidl, Lidl, Lidl, folkets saluhall och mitt hem i matvärlden!
Det är uppfriskande att få träffa på en annan som uppskattar Lidl. Av alla de människor jag ser på Lidl så är inte en enda av dem någon i min vida bekantskapskrets.
Här i Stockholm verkar dock kunderna vara mer varierade, i Malmö var det jag, kurdiska småbarnsmammor, polska byggarbetare och alkisar. Men visst är det kul att folk blir provocerade av att man gillar Lidl!
Pizzerian vid Hornstull i din blogg verkar ju fin, helt klart läge för recension på den.
Jag skrev en himla fin recension av pizzeria Piccolo Angolo i min förra blogg som plötsligt bara försvann. Men jag ska dit och äta min andra kebabpizza på måndag, så ska jag försöka mig på en repris.