Som student var jag snål. Det krävdes av studenter på den tiden som inte ville jobba extra. Och det krävs ännu mer av dagens studenter.
På den tiden (jag är inte ens säker vilket sekel det var) ägnade jag mig alltså inte åt samma lyxiga kulinariska utsvävningar som idag. Jag tvekade inte ens att tillaga den klyschiga pasta med ketchup och korv. Sådant får jag inte längre för mig. Nu ska jag istället ge er ett väldigt enkelt recept på en riktig lyxvardagsmiddag: Pasta med tomatsås och korv.
- Ett par timmar innan du är hungrig, börja med tomatsåsen. Tomatsås ska koka lääänge. Hacka en halv till en lök, fräs den lite mjuk. En vitlöksklyfta om du gillar det också. Häll på en burk bra krossade tomater, tex Mutti. Lägg i en halv tärning köttbuljong, och peppra lite.
- Låt bubbla i några timmar. När det blivit lite torrt första gången kan man fylla på med lite vitvin om man har det hemma. Sedan med vatten. När såsen är klar ska den vara aningen torrare än vad de krossade tomaterna var direkt från burk.
- En timme innan du är hungrig tar du fram en lång färsk köttrik chistorra. Det är en baskisk korv som smakar fantastiskt om man köper den färsk (alltså rå) och av bra kvalitet. Den kan man numera hitta i många välsorterade mataffärer, eller på korvhuset om man bor i Malmö. Lägg den i ugnen på 100 grader. En timme, som sagt.
- Ungefär när du är hungrig kokar du pastan enligt gängse normer. Vid det här laget är du så frestad av de härliga dofterna som sprider sig i ditt hem att det inte är läge att krångla mer.
- Lägg upp lika snobbigt som jag gjort ovan. Njut.
Eller som Henrik A skulle ha gjort. Koka pasta och korv i samma gryta. Ät sedan direkt ur samma gryta.
Vilket osökt får mig att tänka på studentens snabbaste maträtt: pulvermos och fiskpinnar. Varmvattenkranen på pulvret i grytan och fiskpinnarna i brödrosten. Klart.
Och Olas kommentar får mig osökt att tänka på denna person, som helt skamlöst lipar i Aftonhoran över att hon var för dum för hemkunskapen: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6710191.ab
En fransos på min korridor gjorde pommes och fiskpinnar och/eller bacon på en folie i ugnen. Sedan åt han med händerna och slängde folien. Den perfekta diskoptimeringen.
Du Jonas jag visste inte om jag skulle skriva om den också. Men den är fin. Minns också hur stolt han var just över det faktum att det inte blev någon disk över huvud taget.