Gödsvinet syd vill med det här inlägget i all korthet varna för inköp av Tabachéra (Fig.1), från annars inte oävna italienska bryggarna Amarcord, som ju tidigare gett oss en utmärkt, en trevlig, och en lite tråkig öl. Tabachéra, däremot, är en bedövande söt, blytung nioprocentig sak, ”dubbelmalt” när den är som värst – en honungsosande, vagt knäckig variant på lager. Bland alla Amarcords fula etiketter, har den till på köpet otvetydigt en av de gräsligaste (Fig. 2).
En sockerchock av fem möjliga – avstå!
Men intet ont som inte för något gott med sig – dessa våra sorgfälliga tester av bryggarna Amarcords öl har lett till att vi har ett intressant litet data-set. Här har vi alltså ett flertal öl från samma bryggeri, i samma land, ja, med många bakgrundsfaktorer identiska. Samtidigt har vi en klar variation i två faktorer som vi på Gödsvinet redan tidigare sett intressanta samband mellan: smak, och behållarens estetik.
Steget är kort från detta iakttagande till formulering av en djärv hypotes: den fulaste etiketten sitter på den minst smakliga ölen, och den tjusigaste på den mest delikata. En snabb kik på statistiken ger spontant stöd för denna rättframma teori: det finns en relativt svag men otvetydig korrelation mellan etikettens fulhetsgrad och ölens betyg i våra mycket precisa recensioner av Amarcords öl (Fig. 3). Som en bonus kan vi i denna studie bortse från interaktioner mellan flaskan och etiketten, ety samtliga öl är tappade på identiska flaskor, bara med olika etiketter.
Vi uppmanar våra läsare att skriva ut grafen och fylla i sina egna öl, för att i framtiden kunna göra mer precisa val i ölhyllan, baserat på de insikter de därigenom får.
Bra att du höjer vetenskapligheten lite. Jag är dock osäker på validiteten, jag tycker att Tabachéra har en stilig etikett, lite (mycket) Botero över den.
Den springande punkten är ju vad man är ute efter – allmängiltiga sanningar, eller precisa prediktioner på individnivå. Personligen är jag mer intresserad av det senare, för dess rent praktiska applikationer, dvs att hjälpa var och en välja i ölhyllan. För liksom vi inte gillar riktigt samma öl, kanske vi inte tycker samma etiketter är snygga. Rent praktiskt är det alltså mer intressant om det finns en korrelation för individen, som kan nyttjas för detta fina syfte, än om vi tycker likadant. Det är dock möjligt att man, sedan man sett vilka typer av korrelationer som förekommer för enskilda individer, kan lyfta analysen till något som stämmer för populationen som helhet. Det är dock tvivelaktigt om detta hjälper alla – medelsmaken kan skilja sig rätt kraftigt från den enskildes. Ett typexempel torde vara hur IMDBs top 10-lista länge dominerades av sagan om ringen-trilogin, shawshank redemption, mfl filmer som jag inte håller för särskilt bra. Inget fel på de som gör det – men kanske inte så användbart för mig personligen.