öl

Mythos (1396)

av Johan

Förhörsprotokoll

Plats: Centrala Stockholm

Tid: 17:31, 2/4 2010

Johan 1: Jag tycker vi går rakt på sak

Johan 2: Ok

Johan 1: Vad vet vi om öl och klimat?

Johan 2: Handlar detta om det jag skrev om Al Gore?

Johan 1: Håll käften

Johan 2: Ok

Johan 1: Kalla länder gör smakrik öl medan varma länder gör vattnigt skitöl

Johan 2: Just det, det visste jag!

Johan 1: Nu ser jag att du har köpt öl igen

Johan 2: Jepp, var inne på bolaget en runda efter jobbet igår, det är ju stängt idag

Johan 1: Ja…

Johan 2: [avbryter] Man får ju inte vara dum

Johan 1: Håll käften

Johan 2: Ok

Johan 1: Varifrån kommer detta öl ”Mythos Hellenic Lager Beer”

Johan 2: Grekland, ”hellenic” är ju hel…

Johan 1: Håll käften

Johan 2: Ok

Johan 1: Skulle du säga att Grekland är ett varmt eller kallt land

Johan 2: [mumlande med sänkt blick] Varmt…

Johan 1: Och mycket riktigt är detta…?

Johan 2: Ett vattnigt skitöl…

Johan 1: Precis

Johan 2: Förlåt

Johan 1: Håll käften

16,90 kronor på systembolaget, nummer 1396 i katalogen

Två strandraggare av fem möjliga

Sierra Nevada Torpedo Extra IPA (11528)

av Johan

 

Den 5: september 1977 skickades rymdsonden Voyager 1 ut på den färd som skulle föra farkosten längre bort från jorden än något annat föremål. Ombord fanns en berömd skiva med ljudinspelningar som skall representera jorden i sin helhet.

Denna skiva och tanken bakom den har inspirerat skribenter att tala om andra saker som borde ha varit med ombord för den dag om så där 40 000 år då Voyager nått ett annat solsystem och kanske någon annan livsform. Vad jag vet har ingen föreslagit en India Pale Ale för denna resa. Det är dags nu.

Sierra Nevada Torpedo är en ale med perfekt precision. Humlesmaken presenterar sig direkt och efterbeskan kommer som efter en preussiskt hållen tidtabell strax därefter. Detta är den mest välkomponerade alen som jag någonsin har druckit. Dessutom är den väldigt god.

Den enda negativa saken som kan sägas om denna öl är att den nästan är för perfekt för att kännas naturlig, vilket för övrigt är ett återkommande problem för Sierra Nevada. De kan ibland kännas lite konstgjorda.

Sierra Nevada Torpedo Extra IPA är hur man än väljer att se på saken en fullträff midskepps, en ale kan inte bli bättre än så här. 24,90 kronor på systembolaget, nummer 11528 i katalogen.

Fem humlekottar av fem möjliga

Pistonhead Hot Roddin´ Lager (1432)

av Johan

Äh, jag vet inte. Det är väl egentligen inget fel på den här ölen men man letar förgäves efter något som är helt rätt. Det är en enkel öl vars enda verkliga kännetecken är en något förhöjd maltsmak.

Karaktären på ölen är egentligen ganska talande. Detta är en öl som marknadsförs som om den skulle kunna säljas på Carlings. Flaskan och etiketten försöker säga att detta är en ungdomlig öl för rockers i samhällets utkant. Den engelska texten om vilka humlesorter som ingår för tankarna till Flying Dogs gonzo-öl för personer vars alternativa livsstil med åren begränsats till valet av öl.

Ändå är detta en öl som bryggs av Spendrups, samma bryggeri som brygger en betydande del av alla stora stark som säljs i Sverige. Spendrups har förstås ingen avsikt att stillasittande se på när många små bryggerier tar över ett kapitalstarkt kundsegment av självutnämnda ölkännare. Detta är alltså deras svar, eller en del av det.

Nu är detta dock inte en speciellt spännande öl. Smaken är allt annat än överväldigande men jag ser inget problem med att dricka några sådana här direkt ur flaskan till exempelvis grillat eller något asiatiskt. Mer än en kommer nog att konsumeras i sommar ifall denna tillfälliga produkt på systembolaget introduceras i det ordinarie sortimentet. Inte minst det överkomliga priset talar för detta. 11,50 kronor på systembolaget, nummer 1432 i katalogen.

Tre pr-konsulter av fem möjliga

Drick mer New York

av Jonas

image

I USA, för inte så länge sedan känt som ett land där man inte kan hitta en enda bra öl, hittar man numera massor med spännande sorter i minsta kvartersbutik. Ingen av flaskorna på bilden kammar hem högsta betyg men de har alla sina förtjänster. Inte minst är det kul att prova sig runt.

Det enda negativa i sammanhanget är att USA i och med detta verkar ha glömt bort sin tidigare paradgren skruvkapsylen. Nåja, det är ett billigt pris att betala.

Svensk vår

av Johan
Chuck Norris Action Jeans - snart på svenska

Modetrender är inget jag vanligtvis utger mig för att kunna något om, av skäl uppenbara för alla jag dagligen möter i norrmalms finansdistrikt på väg till jobbet klädd i alkisjacka, osnörda vinterkängor och toppluva.

En sak har dock inte undgått mig: Svenska jeans fungerar. Detta är intressant eftersom tanken på svenska jeans för tio år sedan ledde till Ullared, rättvist eller inte.

Är Diesel svenskt? Jag antar att någon kan ha haft Diesel utan att skämmas för tio år sedan men i övrigt gällde normen att desto amerikanskare eller möjligtvis brittiskare något blev i klädväg, desto bättre.

Svenska jeans? Ha!

Något hände och jag vet inte vad. Jag är inte heller särskilt intresserad av att ta reda på det. Låt oss bara konstatera att jeansmärken som Acne och Cheap Monday gjort ett fundamentalt modemässigt och urologiskt intryck på män boende på Södermalm.

Hur blev något så internationellt så svenskt? Det är ett mysterium och mysteriet bara växer när man konstaterar att det finns en parallell utveckling inom ett helt annat område.

Hur trendriktig var svensk öl för tio år sedan? Svenskt öl var alternativet till trend, det var öl för de som inte brydde sig alls. De stora svenska bryggerierna sålde nog då precis som de gör idag men ingen pratade om svensk öl som något bra. Bra öl kom då från Tjeckien, en nyhet i monopolbutiken under 1990-talet.

Idag undar jag om någon av de fem mest hyllade ölsorterna på systembolaget inte är svensk. Därmed inte sagt att de är bra, även om de i många fall är det. Alla kommer de dessutom från ganska små bryggerier och inte de stora svenska producenterna vilkas konsumenter är lika ointresserade av trenden som någonsin.

Från stort och utländskt till småskaligt och svenskt alltså. Både för byxor och för öl.

Varifrån kommer tanken på att små svenska märken inte bara är acceptabla som alternativ till de stora utländska utan överlägsna dem? Var har den nervösa svenska omvärldsblicken tagit vägen?

Vad blir nästa försvenskning? Kommer amerikanska tennisskor få konkurrens av svenska designersneakers i garvat älgskin? Kommer amerikanska elgitarrer långsamt att ersättas av en ny generation svenska näverlurar? Kommer amerikanska cigaretter att sluta säljas då alla börjat röka svensk timotej?

Vem vet? Vem vill veta?

Stoppa den progressiva ölen

av Johan
Se upp, han har en tvärflöjt!

Jag är den första att gratulera Sverige till den våg av mindre men ofta högkvalitativa ölbryggerier som sköljt över landet med ett maltigt skum de senaste åren. Men allt står inte rätt till i Öl-Sverige.

Flera av dessa nya, små bryggerier verkar befinna sig i någon sorts kamp om att producera allt mer smakrika och allt mer komplicerade öl. Inget fel i detta, låt med gamle Dengs ord tusen blommor blomma.

Det är dock dags att resa ett varningens finger: Vi får inte under några omständigheter låta ölnördarna ta över definitionen av vad som är ett bra öl. Att pressa in ännu en besynnerlig bismak och ännu en nivå av kvardröjande beska är ett sätt att kompromissa med ölens grundvärden.

Öl ska, mer än något annat, vara en behaglig upplevelse.

Låt mig illustrera detta problem med ett exempel från musikens värld. Under 1970-talet uppstod en musikrörelse som kallades progressiv rock. Denna hade inget att göra med den svenska proggen utan lät mer som, låt säga, Pink Floyd och tidiga Genesis, fast ofta ännu långt mer extremt i de futuristiska ljudexperimenten. En progressiv artist har en försmak för att kasta in lite knasiga instrument i kompositionen och de som lyssnar går igång på att identifiera dem.

Entusiaster för sådan musik påminner gärna om att dessa artister ”kunde spela sina instrument”, att ljudet höll en hög nivå och att kompositionerna var otroligt komplicerade.

Detta ändrade dock inte det faktum att det lät som skit. Ifall en artist är bra på sitt instrument är mellan honom och hans pianolärare, så länge som det låter bra så struntar jag i om han skolkade från blockflöjtslektionerna i lågstadiet.

Den som lyssnar på progressiv rock kan dessutom ha ett dubbelt handikapp genom att också vara ljudnörd. Då är det inte omöjligt att han köper en stereoanläggning för 50 000 och sedan sätter på en skiva med Radiohead. Detta sagt bara för att visa hur illa det kan gå.

Liknelsen är uppenbar, vi går långsamt mot en progressiv ölkultur. Är det något ölkultur inte ska vara så är det progressiv. Detta måste stoppas och jag tror ni alla vet hur. Vi behöver en öl-punk. Vi behöver en rörelse som säger: ”vi kan inget om öl men vi vet hur man dricker den och kanske var det detta som den var avsedd för till att börja med”.

Därför ska alla ni öl-nördar betrakta er varnade. Detta med knasiga småöler är roligt och oskyldigt nu men går ni för långt så kommer det en motreaktion. Vi kommer aldrig, aldrig att låta er analysera sönder ölet som ni fått göra med whiskeyn.

Det kommer ölpunken att sätta stopp för

Dugges Spring Beer (1479)

av Johan

Våren kom sent i år men nu har den nått så långt som till systembolaget på Nybrogatan i Stockholm. Låt inte det påtagligt frostiga bemötandet i kassan lura er.  

Hyllan för nyheter har ett antal öl på temat vår och även om det går att säga vad som är vårigt med dem så ser jag dem som ett tecken på ljusare tiden.

Dugges Ale och Porterbryggeri i Mölndal har med denna ”Spring beer” lyckats göra en riktigt trevlig lager. Det är en frisk och smakrik men ändå rund öl som egentligen inte är malplacerad på något middagsbord eller i något socialt sammanhang. Till och med etiketten är trevlig. 23,90 kronor på systembolaget, nummer 1479 i katalogen

Fyra koltrastar av fem möjliga

Aventinus Weizen-Eisbock (11725)

av Johan

Aventinus Weizen-Eisbock är en bra öl att avrunda kvällen med för dess effekter på ditt motoriska system kommer att omöjliggöra all sorts aktivitet som kräver mer än andning.

Detta är en stark öl, 12% alkohol, men den är kraftfull även i andra avseenden. Smaken är intensiv och den har fler lager än en välrullad smördeg. De har verkligen inte slösat på vattnet när de gjorde denna öl, detta skulle kunna vara ölkoncentrat.

Ölen bryggs i Kelheim i samarbete med satan. Kelheim ligger i Bajjern och det är ett ord du inte kommer att kunna stava till om du dricker mer än en av dessa samma månad. 31,90 kronor på systembolaget, nummer 11725 i katalogen.

Tre deliriumanfall av fem möjliga

Jenlain Blonde (1387)

av Johan

Öl trivs inte i Frankrike och relationen är ömsesidig. I Frankrike symboliserar öl motsatsen till förfining.

När tyskarna ockuperade de franska vindistrikten under kriget så tog man fasta på att tyskarna var öldrickare och därmed barbarer som inte ens kunde börja att föreställa sig värdet i ett fint vin. När tyskarna stal vin för transport till det tredje riket skickade de franska vinarbetarna ofta sura skräpviner med fina etiketter, trygga i förvissningen att de tyska ölraparna inte skulle märka skillnaden.  

Nu är dock Jenlain Blonde inte alls något dåligt öl. Det är å andra sidan nätt och jämt franskt. Jenlain Blonde kommer från Jenlain som ligger i nordvästra Frankrike, precis på gränsen till Belgien.

Smakmässigt påminner den om en mer nyanserad och mer välsmakande version av Red Stripe. Framför allt smakar den faktiskt öl vilket säger något om vad man förväntar sig när man testar en fransk öl. Detta är en ny sort på systembolaget som kostar 12,90 kronor, nummer 1387 i katalogen.

Tre pain richer av fem möjliga

Pumpviken Påsköl (1330)

av Johan

Kanske är inte påsken någon riktig festhelg. Det betyder dock inte att man inte kan göra sig lös och ledig och Pumpviken Påsköl kan hjälpa dig med detta. Ifall Jesus druckit ett par sådana här till den sista måltiden så skulle han ha blivit för mjuk för att spika i.

Denna märkliga öl är fruktig som en weissbier och lika vass i smaken. Den berättar redan i första klunken mer än en drucken filmvetare med lappsjuka. Detta är en rik historia om du har förstånd att uppskatta den.

Vad betyder den skarpa doften du känner i glaset. Är det doften av en humleart som Nynäshamns Ångbryggeri men nästan ingen annan använder eller är det doften av en alldeles ny plastpåse du rivit från kartongen på Ica? Det är med förvåning som du noterar att det inte spelar någon roll.

Denna öl har förstås inget alls att göra med påsken och det finns all anledning att sörja dess död i april. Kanske dör den för våra synders skull. 29,10 kronor på systembolaget, nummer 1330 i katalogen.

Fem pumpar av fem möjliga