Visst ser det ut som damen på etiketten håller någon slags suspekt ört? Det är talande, mycket talande, för det som överraskar med denna annars habila wit är just en suspekt örtighet. Man tar en klunk och tänker lite vagt på rosmarinbemängd fläskkotlett, nästa åminner om aromen av äkta svennepizza med mycket oregano, eftersmaken .. ja, man undrar om man slurkat caprinha. Men framförallt är det en frisk, tandkrämsaktig smak av pepparmint som gör sig påmind.
Låter det märkligt, så är det ändå inte hälften så märkligt som det smakar. Det är uppfriskande, fräscht, lätt och rasslar glatt ner för strupen, men är det öl? Hade någon serverat det som någon slags drink en synnerligen varm dag, hade det möjligen försvunnit ganska fort i glaset, men som ölupplevelse betraktat är det mest enerverande, och man önskar snarast att den 75cls flaskan från franska korsikanska (tack, Jonas!) bryggarna Pietra ska ta slut.
En tub tandkräm av fem möjliga. Kanske är det snön utanför, bristen på hetta om än inte sol, eller ett stort ölsug som ger utslag. Finns inte på bolaget, vilket inte torde göra någon ledsen.
Ajaj, nu har du gått och kallat korsikaner för fransmän. Du går inte längre säker i området kring Medelhavet. Om det inte var för att korsikanerna ytterst ogärna lämnar sin lilla ö hade du säkert redan vaknat upp med en grep i ryggen och munnen full av timjan.
Tro det eller ej, men som en del av en Korsikaspecial har jag redan gett Colomba en recension: http://godsvinet.radium.se/drick-korsika/. Dock under inflytande av droger såsom sol, griskött och getost.
Hoppsan, så kan det gå! Det får åtgärdas. Drack Pietra också, men fann inte mycket att säga om den, precis – ser att du redan tagit hand om den med, så då kan jag slippa undan där. Tyckte Pietra gick att sammanfatta som Mariestads med en liten men påträngade örtig bismak, på ett cirka. Inte mycket att spinna vidare på till en recension, således.