Det har varit ovanligt tyst om den här bloggen några dagar nu. Vad det beror på vet jag inte, men jag har i alla fall ägnat en betydande del av den tiden åt att laga fläsk.
Inspirerad av ett recept i tidningen Gourmet bestämde jag mig för att laga pulled pork. Det är fläskkarré som man lagar i ljummen ugn tills köttet kan dras isär med en gaffel. Så här gör man om man vill följa min liberala tolkning av Gourmets recept:
- Kom på att du ska äta tex-mex-mat imorgon. Inte idag, utan imorgon. Börja med att plocka fram en stor bit fläskkarré, och lägg den i en lag bestående av sirap, vatten och salt. Låt stå i kylen tills imorgon. Enligt mitt recept skulle lagen täcka köttet, men det är ju så lagom lätt när köttet flyter. Vänd på det någon gång i halvtid så löser det sig.
- Innan du äter frukost nästa dag, rör ihop buljong, bourbon, honung, någon rökig bbq-sås, koriander, fänkål, chili och paprikapulver. Plumsa i några katrinplommon. Lägg i karrén, den ska bada ungefär halva kroppen i vätskan. Lägg över folie, och stoppa in i ugnen på 125 grader.
- Under dagen, ös köttet någon gång i halvtimmen. Jag vet, det krävs en total avsaknad av liv för detta. Förslag på aktiviteter som fungerade för mig under tiden är att titta på Man v Food och att spela (hela) Call of Duty Black Ops.
- Efter närmare tio timmar är du hungrig, men köttet ser i stort sett oberört ut av den långa tortyren. Då är det läge att utbrista något häftigt i stil med “We have ways of making you talk”. Häll av vätskan som köttet skendränkts i, men spara den. Pensla köttet med någon god glaze och höj värmen till max. Under tiden gör du tillbehören, troligen något väldigt genuint mexikanskt. Jag körde potatismos och sås vilket troligen är ett helgerån, men skendränkningsvätskan är utmärkt att göra sås på.
- Dra isär köttet och ät.
Det smakade fantastiskt gott. Köttet var utmärkt mört och det hade tagit upp massor med smak av den utdragna vattentortyren. Jag lagade en enkilosklump, vilket räckte till ungefär fyra portioner. Antagligen ska man laga lite mer för att det ska kännas värt den enorma tidsåtgången.
Om jag inte hade varit så långt inne i garderoben att jag kunde se Narnias vidder så skulle jag nu säga något homoerotiskt om dig. Fantastiskt.
[Det kan ha något att göra med min brittiska kamrats oförmåga att få ugnsrostad gris att smaka något annat är torrt och färdigköpt gravy från pulver. Mo-fo hade över mig på middag igår, jag ska byta ut honom med din röv.]
Jag vet inte hur jag ska tolka ditt virriga och aningen aggressiva inlägg, men det gläder mig att du blev berörd. Önskas exakt recept lägger jag gladeligen ut det här.
Jag får be om ursäkt men karln ifråga har i ett halvår haussat sin förbannade svartkonst till “roast dinner”. Väl framme inser vår hjälte att han ännu en gång undervärderat engelsmannens förmåga att förstöra goda råvaror och köpa ens det enklaste tillbehöret färdigt från butik. Fy fan.
Och ett mer eller mindre exakt recept skulle vara skoj, bra rätt för middagsbjudning känns det som.
Låter spontant som du körde en quickfix, dvs den korta versionen.
Onekligen verkar jag ha tagit vissa genvägar
Förlåt att det dröjt, här är det exakta receptet
3,5 kg benfri fläskkarré (det är grishals på stockholmska)
Lag
2,5 dl mörk sirap
3,5 dl flingsalt
2 liter stilla mineralvatten (stockholmska för kranvatten)
Bräseringsvätska
1 tsk hela spiskumminfrön
1 tsk hela fänkålsfrön
1 tsk hela korianderfrön
1 msk chilipulver
1 msk rökt paprikapulver
4 msk tomartpuré
2,5 dl tamarindchutney (jag använde honung)
10 torkade kärnfria katrinplommon
5 dl bourbon, utöver det som dricks under tillagningen
3 liter kycklingbuljong
2 dl bbq-sås med hickory
Sedan följer man instruktionerna jag skrev i inlägget. Som du märker kan man ta ett par genvägar med ingredienserna, jag kommer inte att döma dig.