Eftermiddagssolen fann mig på promenad kring Östermalmstorg. När jag bodde inne i stadens mitt upptäckte jag vilken tillfredsställelse man kan nå av att vandra gator upp och ner på Östermalm och se allt man inte behöver men som folk av någon anledning lägger oerhörda pengar på. Man känner sig rik när man inser att man just sparat 750 000 på att inte alls önska sig en horribel stadsjeep från Bayern. Ett par löjliga handsydda italienska skor sparade mig nästan 20 000 och när en tillgjort nonchalant armaniutstyrsel vandrar förbi så känner jag en insättning på 35 000 i mitt mentala konto. Jag kan vara nonchalant på riktigt för nästan inga pengar alls.

Det var därför med ett hjärtligt leende och en känsla av stor rikedom som jag vandrade in på systembolaget på Nybrogatan för att köpa en flaska vin. Just detta systembolag är intressant eftersom det inte alls är lika stort som det i korsningen av Regeringsgatan och Mäster Samulesgatan men ändå nästan lika välsorterat. Deras hyllor för nyinkommet och tillfälligt är nästan alltid intressanta och det var dit jag styrde mina steg.

Flaskorna med Gran Lurton 2009 var nästan slut trots att den introducerades för fyra dagar sedan vilket jag tolkade som ett gott tecken. Att en vara är populär gör den inte nödvändigtvis bra men att den flitiga personalen på systembolaget inte ersatt köpta flaskor brukar göra det. När en pall med Sofiero tagit slut kör de snabbt ut en ny. När en hylla med vin gapar tom utan att de kan ersätta flaskorna på den så måste det vara bra.

Hållbar teori eller inte, Gran Lurton visade sig vara ett mycket bra köp. Vinet är huvudsakligen gjort på Friulanodruvor, ett fruktigare och mindre strävt alternativ till Sauvignon Blanc som är speciellt vanligt i Sydamerika. I jämförelse med en Riesling är viner av denna druva något mindre söta men minst lika smakrika. Den fylliga smaken av stenfrukter i Gran Lurton är därför ändå frisk och lätt citrusaktig.

Vinet är ungt, Friulano tjänar inte på lagring, men ändå superbt välbalanserat och nyanserat. Jag skulle rekommendera det till varje situation i livet som kräver en flaska vitt vin. Först efter att ha smakat Gran Lurton inser jag hur många de är.

119 kronor på systembolaget, nummer 94453 i katalogen

4,5 plommon av 5 möjliga

Ett enkelt vin för enkla sammanhang hyllas sällan trots att de enkla sammanhangen nästan alltid är de bästa. Detta är ett enkelt vin för enkla sammanhang. Tänk toga-party.

Ett par munnar eller ett helt glas är inte tillräckligt för att lära känna någon karaktär ur flaskan. Men oss emellan så är detta ju ändå ingen flaska man tar med sig hem för den enastående personligheten. Detta är inte direkt ett vin man träffar för att diskutera Schopenhauer med. Detta är ett rödvin med en mild och mycket genomsnittlig smak av rödvin.

Réserve de la Condamine 2007 är inte alls ett dåligt vin, det har inga påtagligt negativa sidor. Låt vara att det inte har så många sidor alls. En rund smak.

69 kronor på systembolaget, nummer 12804 i katalogen

Tre rödvin av fem möjliga

Äntligen ett frukostvin tänker du och kanske har du rätt. Förmodligen syftar namnet på den vinproducerande byn i det franska distriktet Beaujolais men om den informationen betyder något för dig så dricker du nog ändå inget vin på morgonen. 4 centimeter ner i flaskan ser jag inga problem med att börja.

Morgon har en rak alkoholsmak endast flyktigt dekorerad med bär och frukt som utan ett spår av strävhet letar sig fram till den delen av hjärnan som ställer fram väckarklockan fyra timmar. Lätt kyld kan ingen skilja detta vin från en pinot noir och om du ändå envisas med att försöka så har du inte druckit tillräckligt.

Var fanns denna flaska när jag drack klibbiga sangiovese-viner med förhöjt pH-värde i något nedgånget korridorskök i Lund? Just det, den stod kvar på Systembolagets hylla för viner som kostar över 70 kronor. Ändå, min poäng är att detta är ett vin att umgås till och med. Det finns viner som är goda med mat och det finns viner som är goda till Lou Reeds New York. Det är där jag står idag, jag delar upp viner i dessa två kategorier. Morgon tillhör den senare.

Samtal flödar friare efter ett glas vin och det är en befrielse att kunna diskutera det smakfulla utan en sur beläggning på tänderna. Skriv ner det till nästa gång du organiserar mingel. Lätta viner ökar den sociala rörligheten och ett par glas Morgon är inget bagage för den som är lätt packad. Det är dock en flaska som riskerar att förpassa dig till en våldsam spiral av allt mer förödande ordvitsar.

Det är bäst jag slutar här.

89 kronor på systembolaget, nummer 5106 i katalogen.

4  uppsluppna högpratare av 5 möjliga

Jag tror inte att jag förhäver mig om jag påstår att jag är en av världens ledande auktoriteter på viner av pinot noir. Det är ett etablerat faktum som redan bevisats här. Självklart gjordes det viner av pinot noir innan jag började dricka dem men jag har ännu aldrig träffat någon  kännare som kan förklara varför. Naturligtvis berättar jag detta av en anledning. Det är något du måste veta innan du läser nästa mening. Errazuriz estate pinot noir är inget bra vin av pinot noir.

Vad är då ett bra vin av pinot noir? Ett bra vin av pinot noir är ett vin som åtminstone avlägset smakar pinot noit. Errazuriz estate smakar vattnad cabernet sauvignon. Eller armhåla. Någon av de två sakerna. En pinot noir har en lätt, frisk smak av bobs blandsaft men Errazuriz smakar som det där vinet du serveras med servitrisens tumme i glaset på någon strandrestaurang i Rimini. I egenskap av världsledande auktoritet på pinot noir vet jag förstås att pinot noir kan smaka på en rad olika vis. Min poäng är att ingen pinot noir kan få tillåtas att smaka som Errazuriz estate. Det har vi sangiovese och bristfällig hygien till.

Förmodligen fungerar Errazuriz ganska väl till pastarätter med skinka eller nästan vad som helst med en röd triangel på. På flaskans etikett rekommenderar de grillad lax eller en kall avokadosoppa. Errazuriz estate pinot noir kan med sin imponerande syra nog sära köttet från benen i en mustig gryta eller avlägsna färgen från skrovet på en båt beroende på vilket behov som uppstår först.

Vet du hur man kan vakna med huvudvärk dagen efter det att man druckit rödvin?  Om man väljer Errazuriz så behöver man inte vänta så länge. Denna trendiga pinot noir från Chile levererar morgondagens bakfylla redan idag.

Det finns dock bra saker att säga om Errazuriz också. Flaskan har skruvkapsyl. Det var väl det. Men skruvkapsyl är bra!

89 kronor på systembolaget, nummer 6294 i katalogen

Två svaga Pinochet noir av fem möjliga

Tyskland är förmodligen världens främsta vinland. Förlåt, jag kunde inte låta bli. Det görs dock en hel del mycket fina viner i Tyskland och de allra flesta av dessa är vita. Cuvee Chardonnay Scheurebe är ett sådant vin.

När tyskt vin förs på tal brukar jag börja berätta historier från Rheingau i Hessen utan synbar poäng. Förmodligen försöker jag förmedla något om vinets betydelse i denna del av Tyskland men det är mycket svårt.

Rheingau ligger tvärs över floden  från Pfalz där detta vin görs. Att korsa Rhen har ingen avgörande betydelse för vinkulturen, den är lika påtaglig på båda sidor. Även i världens mäktigaste öl-supermakt har det inhemska vinet en stor betydelse. När Bayern har oktoberfest har Rheingau och Pfalz vinfestivaler.

Det relativt alkoholsvaga vittvinet spädes i dessa delar med vatten så att det kan drickas till lunchen på vilken arbetsplats som helst. En gammal kollega berättade att hon som sjuksköterska drack ett glas lokalt, vitt vin blandat med mineralvatten till sin lunchmacka på jobbet ibland.

Cuvee Chardonnay Scheurebe 2008 är, trots att det inte är en riesling, en ganska typisk tysk flaska, om man kan tänka sig en sådan. Redan när man bryter förseglingen på skruvkapsylen sprider sig en påtaglig doft av frukt i rummet.

Vinet är ju vad det heter, alltså en blandning mellan 78% chardonnay och 22% Schreurebe. Smaken är både frisk och lite söt vilket gör upplevelsen ganska påtaglig men långt ifrån obehaglig.

Personligen föredrar jag den svala kombinationen av frukt och fat i en tysk riesling men detta är definitivt ett alternativ.

Fyra teutoner av fem möjliga

Oy vey! Ska en stor putz till goy som jag säga något om detta koshervin? Vilken chutzpah! Jag är sannerligen ingen meyvyn när det gäller vin som framställts i enlighet med judisk tradition men som vanligt låter jag inte det hindra mig.

Det är ändå med viss ekumenisk ödmjukhet som jag kör ner min schnoz i glaset och tar ett djupt andetag. Jag känner bubkes! Detta är verkligen inget påträngande vin, doften är mycket diskret och smaken är mer ett schtik än ett shpiel. Fortant är verkligen inte särskilt sträv för en cabernet sauvingnon.

Samtidigt är det inte alls något oangenämt vin, det är förmodligen trevligt till en stek av lamm eller nöt. Inte fläsk. 89 kronor på systembolaget, nummer 12823 i katalogen.

Tre kippot av fem möjliga

Chateau Gratien är ett kompromisslöst vin. Relationen till vinet avgörs för evigt i den första munnen. Antingen ryggar du tillbaka för kärvheten och den respektingivande fruktsyran eller också rycker du till dig flaskan och avslutar den ensam i toppen av ett träd. Jag är inte beredd att komma ner än.

För ner näsan i glaset och ta ett djupt andetag. Inandningen kommer att växa till en mäktig vind som lägger dina flimmerhår rotlösa i en skoningslös stormfällning. Detta vinet kräver inte respekt, det kräver intensivsjukvård.

Att producera ett vin som består av enbart Cabernet franc är som att göra sushi och utesluta allt utom wasabin. Det är en sjuhelvetes idé. I Bourdeaux kryddar man ibland med fem procent av denna druva och tio procent händer.  Inte ens i Loiredalen får man särskilt ofta för sig att låta Cabernet franc dominera men på Chateau Gratien i Saumur Champigny lät man det hända. Vi kan kalla det epicentrum.

Vad gör man då med ett vin som detta? Nio av tio saker man kan göra med det är förbjudna av genevekonventionen men jag antar att man dricker det till mat som tål omild behandling och som inte själv behöver stå i centrum.

Att ta en mun av detta vin är som att bita för hårt i ett grässtrå som man satt i munnen i slutet av en period med för mycket banjobaserad musik i hörlurarna. Först blir det beskt men när beskan lagt sig stiger en örtig gräsarom upp ur syrorna.

Det är inte nödvändigtvis en lätt smak att ta till sig och den har inget att erbjuda den som tycker att livet i stort har förlorat sin sötma. En flaska vin en fredag framför TV:n funkar mot det mesta men detta vin tappas inte i en flaska formad som en katt. Detta är i Jarl Kulles ord en TIGER.

Chateau Gratien är inget vin man dricker fem glas för mycket av i soffan för att man har haft en jobbig vecka. Chateau Gratien är ett vin som man utan att reflektera över det klär upp sig för innan man öppnar det. Urkorkningen blir en liten ritual som avslutas med en givakt. 89 kronor på systembolaget, nummer 2236 i katalogen.

Fyra frätskador av fem möjliga