Som en fluga kring en hög dynga har jag försökt få plats på Malmös hippaste restaurangtillskott det här året. Ok jag har i alla fall försökt ett par gånger, ända uppåt en hel timme i förväg, men det har aldrig funnits plats. Men igår fick vi plats, och vi tog chansen.

Lokalen är stökig och högljudd. Miljön känns genomtänkt men opretentiös. Köket är mitt i, innanför bardisken och öppet för insyn, något som inger visst förtroende. Personalen är personlig och väldigt trevlig. Kanske inte stället man väljer för en finmiddag med närmsta släkten, men ett väldigt bra finhäng för en fredagsafterwork med käk.

Vi inledde med kvällens drink. Den var en märklig blandning av bourbon, äpple och lemon curd (!). Den smakade förträffligt. Den skicklige bartendern hade kommit på receptet själv, något som han inte var sen med att påpeka när vi bad om det. När han blandade drinken såg man hur han också smakade på den för att se att det hade blivit rätt. Inte alla gör detta. Pluspoäng.

Till en god bourbondrink passar det såklart bra med kött. Eller ja, bourbon passar med allt och det gör kött också. Vi tog i alla fall en bastardplanka till drinken. En planka med charkuterier helt enkelt. Utmärkt gott, perfekt att dela på.

Vad gäller huvudrättsmenyn blev vi aningen besvikna, så som vi hört att många andra reagerat. Vi hade väntat oss inälvor och suspekta organ, men rätterna var ganska ordinära. Salsiccian med mandlar och brässerade endiver i apelsinsås smakade bra, men inte en sensation. Nötterna och korven gifte sig dock fint, aningen överraskande för en nötskeptiker som undertecknad.

Porchettan, som är rullad grissida, var också den fin. Den serverades med murklor, ärtor och något mer som jag glömt. Inte heller detta en smaksensation, men väldigt gott. Båda rätterna serverades utan potatis eller ris eller dylik utfyllnad, något som i min bok ger pluspoäng. (Har inget med kolhydrater att göra, jag tycker bara att det kan vara lite tråkigt med de vanliga tillbehören till annars väldigt fin mat)

Vinet vi fick rekommenderat till smakade väldigt bra. Även här såg vi hur bartendern luktade och smakade när han öppnade en ny flaska, så att man som gäst slipper avgöra om det är korkskadat själv. Däremot kunde man få smaka en slatt i glaset innan man bestämde sig. Igen, pluspoäng.

För att sammanfatta det ger jag stället mitt högsta betyg och mina varmaste rekommendationer. Det finns ett fåtal ställen som serverar bättre huvudrätter än Bastard, men allt övrigt är på topp. Jag tyckte mig till och med skymta ett godkänt flasksortiment av öl en bit bort. Hit kommer jag gärna igen.

Fem hemstånkade korvar av fem möjliga.

Öl verkar vara temat för dagen, och jag är inte sämre än att jag hakar på. Idag släppte systembolaget Amager IPA i sitt tillfälliga och begränsade sortiment. Bara i vissa av deras butiker alltså. Amager Bryghus är ett litet bryggeri i ett industriområde nära Kastrup. Faktum är att härifrån Malmö kan man åka dit med tåg på någon halvtimme, men det gör man såklart aldrig.

För den som inte är nere med facktermerna, IPA står för India Pale Ale. Den härstammar inte alls från Indien, utan tvärtom bryggde man den för att den skulle klara den långa resan från England till Indien och engelsmännen där. För att klara detta gjorde man den starkare, och tillsatte mer humle. Humle är det beska i ölen, men det fungerar också som konserveringsmedel. En IPA är alltså normalt stark uppåt 7% och väldigt besk. Sedan, likt mycket annat, blev denna produkt av nöden populär, och nu är den större än någonsin, särskilt i USA.

Hur som helst, förra gången jag smakade den här ölen var det en av de bästa jag någonsin druckit. Jag vet inte hur den är på flaska, men det kan ju inte vara dåligt. Skynda att köpa, de hade många kvar på Hansa i Malmö idag.