Det är bly i maskinkaffet och jag vet inte om jag ska vara orolig. Visserligen dricker jag numer bara 6-7 koppar om dagen ur en sådan maskin men bly kan ju ha lagrats i kroppen sedan jag drack mycket. Man kanske borde läsa på om symptomen.
Ok, så här lyder de: “…delirium, kognitiva brister, skakningar, hallucinationer och konvulsioner”. Det låter som något man borde betala för på någon toalett på någon nattklubb någonstans.
Låt oss titta på de kroniska effekterna, vilket väl är de som man kan vänta sig av långvarigt maskinkaffemissbruk. De ser istället ut så här: “…försämring av korttidsminnet, koncentrationssvårigheter, utmattning, medvetanderubbning och sluddrande tal”.
Bingo. Vi är definitivt något på spåren.
Jag visste egentligen hela tiden att jag blev förgiftad av maskinen på jobbet. Smaken i sig uteslöt något annat. Jag visste dock inte att det var bly. Jag hade gissat på malört. Uranium kanske.
Kroppens naturliga varningssystem går upp i full beredskap redan när jag trycker på det lilla plustecknet som betyder att man får en lite giftigare blandning. Varje ny munfull är den bittraste sedan Sokrates sista.
Självklart fortsätter man dricka från maskinen. Jag skulle dricka bly om forskarna på Karolinska kommit på att det innehöll spår av kaffe. Tungt missbruk.
Så låt oss inte göra något drastiskt. Förmodligen är detta larmet bara ännu ett sätt att sätta gravida kvinnor på plats utifrån moraliska dogmer kamouflerade som forskningsresultat . Låt oss hoppas det.
Ser fram emot dagen då vi kan få in en kaffe bryggd av och med deuterium (tungt vatten).
Så roligt om vi får se termen “Blyfritt kaffe” på automaterna i framtiden. Missförstånden på bensinmackarnas kaffeförsäljning kan bli rätt allvarliga.
Deuterium är inte tungt vatten.
Attans, har jag förväxlat det med hårt vatten nu igen? : )
Nej, men med “tungt väte” 🙂
Att denna form av kaffe inte smakar bra är aldrig något som har fått dig att tänka att kanske….
Jonas: Förvirringen blir inte mindre av att oktanhalten är densamma.
Martin: Jag arbetar på toppen av ett berg. Det ligger ett café av genomsnittlig “italiensk” typ precis nedanför berget, vid Tjärhovsplan, men att klättra ner och upp varje gång man behöver (BEHÖVER) kaffe är inte realistiskt. En del på jobbet har dock egen kokutrustning, det kanske är åt det hållet man måste gå.
Att köra eget är nog den vägen jag skulle rekommendera. Billigast och kanske också bäst.