En yppig räkmacka

Idag är det räkmackans dag. Det fick jag reda på efter jag hade ätit lunch och jag grämde mig som en svensk landslagsspelare när missen var ett faktum. Räksmörgåsen är ett delikat tecken på civilisation. En vardagslyx för den inbillat gastronomiske medelklassen som tittar på Jamie Oliver och suckar av längtan när han dränker ytterligare någon väldigt genuin råvara i litervis med olivolja. Till denna verklighetsfrånvända grupp av människor hör jag, och jag hade missat årets dedikerade räkmackedag. Svagt.

Nåja, jag är inte sämre än att jag kan komma tillbaka efter ett sådant nederlag. Jag gjorde en räkmacka till middag istället.

Det är onödigt att jag skriver något om historien bakom räkmackorna eller ett recept på hur man tillagar dem. Detta har redan Gödsvinets strategiske partner Edward Blom redan gjort på ett föredömligt sätt. Han beskriver den som “yppig, barock och livsbejakande” och jag kan inte annat än nicka instämmande.

Räkmackan som fenomen, fem danskar av fem möjliga.

3 reaktioner på ”En yppig räkmacka

  1. Så ska det vara. Inga fåniga sallatsblad, tomatklyftor, eller paprikaringar. Tunnskivat franskbröd eller baguette, smör, räkor, majonnäs och citron. På sin höjd något ägg. Bravo.

  2. Fy i helvete vad gott en riktigt rejäl räkmacka kan vara. Det kanske är mitt nordsvenska arv men jag tar den på grovt bröd (gärna finskt), rikligt med majonnäs, tunt med smör, ordenliga mängder skivat ägg (mellan smör och majonnäs). Till detta en ordentlig klyfta citron (snåla när det kommer till räkmacka?! Pinsamt!).

    Salladsblad är ok, tomat degar bara ner och fungerar aldrig.

    Förbannat bra är det i vilket fall, ska inmundigas i närtid när kosan styr hemåt.

  3. Det viktigaste för mig på en räkmacka är själva räkorna, något som jag inte kan undgå att märka saknas i ditt recept Lew.

    Då jag inte litar på någon inom livsmedelsbranschen tar jag lätt på epitetet “handskalade”, men det ska ändå vara sådana som kallas handskalade.

    Och nej, orden “snåla” och “räkmacka” hör ju inte hemma i samma mening. Det illustrerar Hr Blom tydligt i sitt blogginlägg som jag länkade ovan, och det kan inte poängteras nog tydligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.