Låt mig först be om ursäkt för den tvivelaktiga bildillustrationen. Du har kommit att lita på en tillförlitlig dokumentation av en förseglad flaska på en diskbänk med en fond av vitt kakel. Jag har tagit och lagt ut sådana bilder i mina tre senaste lägenheter, som alla lyckligtvis varit utrustade med just en sådan miljö.
Anledningen till den något naturromantiska fotokonsten här intill är att bilden tagits vid ett konvent hos Gödsvinet Bromma. En fördel med att recensera öl under sådana omständigheter är att beskrivningarna blir mer innehållsrika och balanserade genom gruppsamtal. En nackdel är att man i regel dricker för många öl och att ens anteckningar blir lidande av det.
Nu sitter jag med en mycket skrynklig papperslapp och uppgiften att utifrån den säga något om Stenstrand sommar ale.
Stenstrand sommarale gör ett försök till friskhet utan att våga införa allt för stora begränsningar av smaken. Att dricka Stenstrand sommarale är lite som att läsa Michail Sjolochovs ”Stilla flyter Don” i en solstol på någon offentlig badplats i sommarsverige. Den pretentiösa ambitionen krockar med den informella inramningen och vice versa.
Att läsa Michail Sjolochov i en solstol på någon offentlig badplats i sommarsverige är dock bättre än att inte läsa Michail Sjolochov alls och Stenstrand sommarale vinner på sin misslyckade kompromiss. Lite större eftergifter för vad som förväntas av en sommaröl och detta hade bara varit en utspädd Bedarö bitter.
Stenstrand sommarale är ingen vettlös wit, ingen sanslös saison, det är ännu en bra ale från Nynäshamns ångbryggeri. Jag behöver dock en förklaring till varför jag inte ska dricka deras Landsort lager i sommar istället.
34,70 kronor på systembolaget, nummer 88953 i katalogen
3,5 barr av 5 möjliga
PS: Den skrynkliga lappen innehöll nästan inget av det som nu hamnade i denna, om jag får säga det själv, mycket anspråkslösa recension. Istället stod det något om ljus som stilla strilar genom genom en sommarhet tallskog, om en doft av grönsåpa som jag tror inte fanns, en oförklarlig referens till Charles Bukowski och en förmodat poetisk hänvisning till att Stenstrand sommarale är ”som att vara i Danmark”. Om du vill skriva ihop en recension av denna öl på 200-300 ord som innehåller dessa saker så lovar jag att publicera den här istället.
Onekligen känns det ovant utan kaklet, angående Danmarks-resonemanget känner jag helt klart igen det, utan att riktigt kunna få det att gå ihop. Känner på mig att det kommer bli ett grannlaga arbete att försöka tyda mina egna noter från tillfället i fråga.