Tagg-arkiv för: storbritannien

Brewdog bar, Hong Kong

brewdog-hong-kong

Jag var egentligen på jakt efter något annat, som man ofta är på Hollywood road i Hong Kong. Mina prioriteringar fick en ny prioritering när jag såg en skylt med ett budskap från hembygden. Brewdog har kommit till Hong Kong och det har Gödsvinet också. 

Baren på Sankt Eriksgatan är lika bekant som Brewdogs samlade sortiment är för oss, även om vi bara skrivit om baren i Edinburgh. Vi har till och med recenserat deras Tactical Nuclear Penguin, efter ett generöst bidrag från en läsare. 

Det var därför med stor tillförsikt som jag klev in från den ångande gatan, fylld av holländskt mod, redo för skotska hjältedåd.

Personalen var lika patologiskt trevlig som i alla andra Brewdog barer i världen och det berodde bara delvis på att det inte fanns så många andra gäster att konkurrera om uppmärksamheten med.

Baren öppnade för sju månader sedan och de anställda har drillats skoningslöst i ölkunskap och brittisk pubmentalitet sedan dess. En tunn, lång yngling i spretigt hakskägg rekommenderade mig en ale och jag var inte i en position att säga emot.

Det var en Dead Pony Club, kanske den bästa folkölen i världen. Inget dåligt val med 32 grader i luften och 45 grader i slagsida. Likväl förtjänar en nybörjare en andra chans att göra något riktigt bra. Han föreslog en uppföljning med en Ace of Hops Citra och det var bra. Riktigt bra.  

Personalens fortbildning fortgick framför mina ögon. Medan jag satt vid baren öppnade någon en medhavd Mikkeller Nelson Sauvin för förkovran och kompetensutveckling. Jag bjöds med i studiecirkeln och jag tror att vi alla lärde oss mycket av det.  

Brewdog bar i Hong Kong är ett lysande alternativ om man någonsin behöver en sval plats att lyssna på britpop på och det vill jag tro att vi alla behöver ibland. För min egen del var jag entydigt positiv då jag fortsatte på min väg in i SoHo, entusiastiskt nynnande på ”The Drugs Don’t Work”. 

Brewdog dog har kommit till Hong Kong och Gödsvinet kommer tillbaka. 

brewdog-hong-kong-2

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Pimm’s lemon

Pimm's lemonI förra veckan kunde jag meddela att sommarens drink är Anita Bryant. Så förhåller det sig förstås fortfarande. Som drink sett har dock Anita Bryant ett stort problem: Den är rätt obehaglig att dricka. Den är förstås inte fullt lika obehaglig som personen Anita Bryant men ändå tillräckligt obehaglig för att man inte ska orka sommaren ut med den. 

Därför har kommer denna sommaren att även få en inofficiell drink. Sommarens inofficiella drink är Pimm’s lemon.

Jag vet vad du tänker: ”Är inte det snarare 1927 års drink”? Du har fortfarande inte fel men jag väljer att ignorera det.

Pimm’s är mer engelskt än Wimbledon, heltäckningsmattor och rakit, det är i princip flytande Jeremy Irons.

Pimm’s lemon är helt enkelt en del Pimm’s no 1 och två delar Schweppes lemon. Ingenting är svårt med Pimm’s lemon, allra minst receptet.

Det är en fantastiskt läskande dryck och eftersom Pimm’s bara håller 25 volymprocent alkohol så kan man dricka precis hur många som helst, något som jag avser att bevisa inom kort.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Samtal vid Slussen

pejling002

Joe Strummer skulle precis berätta något om Victor Jara när han hejdades av att ett telefonsamtal bröt musiken i mina hörlurar. Jag hade kommit så långt som till ingången till Slussens tunnelbanestation vid Södermalmstorg när jag nu konfronterades med en främmande människa på andra sidan av en dålig ledning. 

Det var från Radiotjänst. Jag har alltid haft en god relation med Radiotjänst. När jag hade en TV så betalade jag till och med deras avgift. När jag i ett koleriskt infall förpassade apparaten till en köldslagen återvinningsstation i utkanten av Östersund slutade jag betala denna avgift. 

Historien borde ta slut där. Historien var slut där. Tills de tog upp samtalet igen, idag vid Slussens tunnelbanestation. 

Efter ett par kraftigt förminskande trevligheter kom personen på andra sidan till saken. Hade jag en TV? Precis som alla andra som idag gärna berättar att de inte har det valde jag det långa svaret, sa något om Melodifestivalen, koleriska infall och en köldslagen återvinningsstation i utkanten av Östersund.

Personen på andra sidan skyndade vidare. Fortsatte med frågan om ”dator med TV-kort” vad i all världen det nu är för något. Jag är rätt säker på att det fanns en TV-tillsats till Commodores datorskärmar på 1980-talet, kanske var det en sådan frågade efter. Hur många fångar de på det sättet?

Den frågan var hur som helst bara introduktionen till huvudnumret. Det lät ungefär så här:

RT: Har du en vanlig dator?

Jag: Bra fråga, den låter för jävligt.  

RT: Vad använder du den till?

Jag: Jag…skriver saker. Den är rätt dekorativ också, fin i sig. 

RT: Du betalar kanske räkningar och så med den?

Jag: …nej?

RT: Hur gör du det då?

Jag: För hand…gillar känslan…kul att träffa folk…och så…på postkontoret…

RT: Du har inte internet till datorn?

Jag: …nej?

Det var svårt att undgå känslan av att personen på Radiotjänst inte alls trodde på mig. Det är en hemsk sak när människor inte kan lita på varandra. För att inte helt lägga skulden på den andra parten så kan jag gå halva vägen och säga att jag inte var fullständigt uppriktig.

Hade jag varit uppriktig så hade jag sagt att tanken på TV-avgift för datorinnehav är en som kräver mer än en driven telefonutfrågare för att genomföras. Dålig verklighetsförankring bygger i motsats till vad många tror på fantasilöshet och den tanken bär alla symtom på det. 

Framför allt är TV-avgift för datorer ett ojämlikt sätt att dra in pengar. De hem som inte har en TV har en dator av något slag men de flesta har båda. Om man kräver de som har TV på pengar så är det just en avgift. Om man kräver alla på pengar så är det en kapitationsskatt, en skatt som utgår med samma belopp oavsett inkomst eller förmögenhet. 

Hade jag varit uppriktig så hade jag påmint Radiotjänst om Margaret Thatcher. Hon var en av ytterst få som på fullt allvar föreslog en sådan typ av skatt. Vanligtvis är ju skatter platta, det vill säga baserade på en procentsats, eller progressiva, alltså baserade på en stigande procentsats utifrån inkomst.

Hur fungerade detta förslag för Margaret Thatcher? Låt mig förklara det som jag skulle ha förklarat det för personen från Radiotjänst om samtalsklimatet hade tillåtit det.

Margaret Thatcher var en person som lyckades med nästan allt hon företog sig. Då företog hon sig ändå en del rätt galna saker. Thatcher skrämde halvt ihjäl den konservativa mansklubben i det konservativa partiet och blev partiledare genom att vara illa omtyckt av alla. Hennes mest kända politiska merit vid den tidpunkten var att hon som utbildningsminister dragit in mjölken i de brittiska skolmatsalarna.   

Hon expedierade sedan i raskt takt den egna partieliten, de andra partiernas eliter, den samlade ekonomivetenskapen, ett dussintal mycket mäktiga fackföreningar, kvinnomodet, IRA, folk med bergsprängare i Brixton, alla andra i Brixton, den argentinska juntan, de långhåriga och alla i Storbritannien boende norr om, låt säga, Northampton. Fan, när jag tänker på det så fixade hon till och med Joe Strummer.  

Hon lät inget stoppa henne och inget gjorde det. Tills hon införde en kapitationsskatt. Det var helt enkelt för mycket och hon fann sig snart stående på gatan med lite att säga och utan modet att ge världen fingret. 

Det är vad jag hade sagt till Radiotjänst om jag hade varit uppriktig. Istället dränktes vårt samtal av ljudet av 2:ans blåbuss som tog sats uppför Katarinavägen. När jag hörde något igen var Radiotjänst borta och Joe Strummer kom till sist till saken angående Victor Jara. 

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Fraoch Heather Ale (71485)

fraoch-heather-aleSist ut från expedition Skottland kommer denna öl från Williams bros brewing. En olycka kommer sällan ensam, sägs det, och som för att besanna dessa visa ord beställde inte bara er utsände från Gödsvinet, utan även dennes bisittare, en av dessa öl. Tydligen är det väldigt traditionellt, på gränsen till arkaiskt, att tillsätta ljunghonung vid bryggning av öl, åtminstone i de skotska högländerna. Efter en munfull Fraoch Heather Ale kan man på många sätt förstå varför, det är en ölstil som vi alla hade haft mycket att vinna och lite att förlora på att den förblivit bortglömd. Smaken påminner närmast om någon slags ingefärs-apelsinläsk, fast helt utan alla de skarpa kanter man skulle kunna associera med detta. Öl är ett brett begrepp, innefattande allt från spontanjästa belgiska ting till majssprit-osande brygder från förenta staterna, men det är ändå få saker som har framstått mer vagt kopplade till begreppet öl än Fraoch Heather Ale.

En nyponkräm av fem möjliga. Finns i systembolagets beställningssortiment, nr 71485.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

IPA is Dead (11624)

IPA-is-deadKanske har du som läsare lagt märke till något särskilt med de senaste recensionerna från fd. Gödsvinet syd, och då inte bara att det varit en viss frånvaro av slamkrypare i form av alkoholfria italienska öl, etc. Nej, i ett anfall av stundens inspiration, vid ett möte med avd. Vällingby, antogs en utmaning att undvika orden humle och malt. Men nu är detta stilexperiment, vars utfall väl får sägas vara blandat, vid vägs ände. Att tala om IPA is dead från Brewdog utan att nämna humle är en sannskyldig omöjlighet. Egentligen behövs inga fler ord heller, och det får sägas att efter några dagars vistelse i Skottland var det inte så att man blev ledsen över att sitta med en utpräglad humlebomb i näven. Humlerapar, som man hade saknat dem! Oändliga cirklar av humle i munnen. Brewdogs attityd är så mycket enklare att förstå på skotsk mark, efter ett antal ljumna apelsinkräm-aktiga lokala öl. Likväl är det kanske inte så lätt att säga något annat än just humle om IPA is dead. Men gott så, vi lämnar det därvid.

Tre och en halv humle av fem. Nr. 11624 på systembolaget.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Stranger Pale Ale

stranger-pale-alePale ale är en fin tanke – något lätt, sprudlande, läskande, men ändå respektabelt beskt och bittert att dricka när törsten slår på, utan att riskera överslag på smaklökarna, eller alltför raskt tilltagande promillehalt, som ju lätt kan ända i dessa dagar av trippel-IPA. Left Hand-bryggarna ger oss via Brewdogs pub i Ediburgh just detta – en törstsläckande men ändå rikt aromatisk öl, fruktig och blommig, en smak att fundera på, utan att överladda sinnena och kräva all uppmärksamhet. Ändå är pilsnern mycket långt borta, det är helt klart en öl skapad post-IPA.

Fyra soliga dagar av fem. Ingår tyvärr inte i monopolets sortiment.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

400 pound monkey

400-pound-monkeyUrvalet av öl från andra bryggare än Brewdog själva var synnerligen sympatiskt på deras pub i Edinburgh. Från Left hand brewing company fanns bland annat 400 pound monkey, en märklig hybrid, som lånar bitterhet och beska från avlägsna IPA-kusiner, örtig utan att blomma ut i fruktiga gröna toner som de brukar, och plockar en torr, fin, bred, men återhållen toffee-karamell från en förbipasserande porter, utan att förfalla till dess mörker, tyngd eller sötma. Av detta skapar våra vänsterhänta vänner en fin helhet, inte den kakafoni som det på pappret låter som, och vi hoppas å det snaraste få tillfälle att dricka en till.

Fyra Frankenstein av fem möjliga. Finns dessvärre inte på bolaget.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Brewdog bar, Edinburgh

Trots ett flertal veckor spenderade i den kungliga huvudstaden har Gödsv. peripatetiska (fd. syd, snart med nytt kontor öppnat å fast adress) ännu inte haft tillfälle att uppsöka den nyöppnade Brewdog-baren på St. Eriksgatan. Efter ett besök på en kanske något mer anrik filial i Edinburgh har vi dock en misstanke om ungefär hur det skulle kunna te sig. Och det ter sig ingalunda dåligt, utbudet är även utöver Brewdogs egna skapelser mycket trevligt (och vi kommer återkomma till det i senare inlägg). Men det måste sägas att när man stegade in på Brewdogs bar i den skotska brewdog-edinburghhuvudstaden, kunde man för ett ögonblick lika gärna varit på nåt ölhak i Malmö med alternativa tendenser. Kontrasten till det i Skottland annars välrepresenterade mörka träet, ja för den delen det ganska träorinterade möblemanget, väggpaneler, etc, är ganska kraftig, med betong, rostigt järn, svartmålat trä, etc. Ölkontrasten är ungefär av samma kaliber, och Brewdogs position som ölrebell är utan tvivel mer väbehövlig såhär på hemmaplan. Så trots att det på sitt sätt är något av en alt-indie-öl-flygplats, ingenstans och överallt, är det ett behagligt avbrott från ljum öl och mörka träinredningar. Eller tja. I all ärlighet trivs Gödsv. peripatetiska finfint bland mörkt trä, känner sig hemma bland de katalogbeställda kanoter och övrigt bric-a-brac som förvisso snarare hemsöker Bishops arms i hemlandet än dess skotska motsvarigheter. Men när det kommer till ölen, och det får ju ändå sägas vara en rätt betydande del av pubupplevelsen, ja, där går vi gärna till Brewdog. I förbifarten sagt fick vi här även chansen att testa en smärre kvantitet av den tidigare testade Tactical Nuclear Penguin. Måhända är våra smaklökar inte vana vid öl i den megaton-klassen, men det var mest en enträgen smak av russin och portvin på tungroten vi tog med oss från den, lite som vanligt portvin, fast dyrare, ungefär. Men som sagt ber vi att få återkomma till det övriga ölutbudet på denna förnämliga inrättning.

Fyra underhållande toalettklotter av fem möjliga.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Joker IPA

jokerMed alltför många milda, runda, smak- och temperaturmässigt halvljumma öl, ackompanjerat av ett övrigt utbud med slagsida åt stella, tennents, samt svensk cider av det inte alltför spetsiga slaget (rekorderlig, samt kopparbergs) finns det helt klart utrymme för en del enögda öl-kungar i Skottland. Williams Bros brewery ger oss en sådan i Joker IPA, som med sin rätt raka, enkla IPA i standardgenomförande är ett välbehövligt avbrott – kall, väl kolsyrad, och med en örtig, lång eftersmak.Egentligen är det kanske en öl i tunnaste laget, men törsten har ingen lag, och missnöjd är man ju inte. Samtidigt är det kanske en öl som det är svårt att säga speciellt mycket om.

Tre standardfall av fem. Finns inte på systembolaget.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Barney’s Beer Volcano IPA

barneys-beer-volcano-ipaKanske var Montesquieu nåt på spåren med sin klimatlära trots allt, att väder och vind skulle inverka på människan och samhället känns ju mestadels både logiskt och nära till hands, exempelvis kan man ju tänka sig att ett mer eller mindre permanent regnande och duggande över de brittiska öarna satt sina spår i de allra viktigaste aspekterna av nationen och nationalkaraktären, som hur de närmar sig konceptet öl, då främst bryggandet, upphällandet, och drickandet därav. När 25 grader omnämns som värmebölja och det kan vara femton grader inomhus blir det kanske frestande med en lite sådär halvljummen öl, inte för besk eller sträv eller kolsyrad, nåt att ty sig till när vinden tjuter. Det är en teori som f.d. Gödsvinet syd (numera peripatetiska) omhuldar efter en kortare expedition till de brittiska öarnas mer nordliga delar, där tillfälle gavs att avsmaka en del lokala drycker.

Barney’s Beer Volcano IPA var en synnerligen lokal öl, bryggd endast 1.9 mile från puben den intogs på. Den skulle kunna beskrivas som en närapå arketypiskt klimatpåverkad öl: ljummen, utan särskilt riklig karbonering, handpumpad som den är, mild, rund, god, men extremt slätstruken, med en opassande antydan av apelsinjuice i den fort borttonande eftersmaken. Exakt hur det skulle kvala in som IPA framgår inte, och hur den skulle förtjäna tillnamnet ”volcano” får väl också sägas vara något oklart. Med detta sagt var det ändå långt från den mest menlösa öl som avdracks i Skottland. Gödsvinet peripatetiska hoppas kunna få noterna i ordning och få ihop ett eller annat inlägg om såväl bättre som sämre öl från denna fuktiga landsände.

Två duggregn av fem möjliga. Finns inte på systembolaget.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.