Arkiv för: Okategoriserad

Södra Bunny Brown (1398)

sodra bunny brownPåskölen är Gödsvinets äldsta tradition om än bara för att allt startade i påsktider en gång för mycket länge sedan. Det var vad vi hade att jobba med.

Påsken är alla barns favorithelg och visst är det svårt att inte ryckas med i stämningen när man har en Södra Bunny Brown att skriva om.

Jag är den första att erkänna att ölen är en stor del av behållningen med påsken och då skulle jag ändå ha föredragit en öl som inte var en påsköl.

Nu sitter jag dock här med en Södra Bunny Brown och kan inget annat göra. Jag kan uppskatta smaken av torkad frukt som vi av någon anledning kommit att göra till smaken av svensk helgöl. Jag kan uppskatta den och det faktum att nästa öl inte kommer att vara en påsköl.

Som påsköl sett är det på det stora hela inget fel på flaskan framför mig. Som med så många andra syrliga bruna öl är det en öl för vår tid. Det kan vara påsk året om nu.

16:40 kronor på Systembolaget, nummer 1398 i katalogen

3 stormkaniner av 5 möjliga

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Sju goda år och sedan några

Gödsvinet fyllde alldeles nyligen sju år men jag är inte en som firar. Inte längre, det skulle kännas förmätet givet att jag är den enda som skriver och läser det här. Likväl är det ett faktum att tiden går och den har onekligen slitit ut sulor sedan sist jag skrev något här.

Vad har hänt? Jag önskar jag kunde svara på det utan låta som en kliché eller ett utdrag från Postverket.

En nyhet är att Vällingbyredaktionen står i begrepp att omlokalisera till en annan del av Stockholm. Sju år är också tiden jag har bott i de västra förorterna och tiden har satt sina spår. Till att börja med kan jag inte längre gå in på Systembolaget på Ångemannagatan utan att någon hälsar på mig. Det är hög tid att flytta. 

Flyttlasset går till söder om stan och vilket lass det är. Jag hittade precis en liten säck med udda skor. Jag har inte kontroll över de här sakerna längre.

Gödsvinet står dock i begrepp att börja producera igen. Det finns snart ett utbud och då kan inte efterfrågan vara långt borta. Marknaden behöver oss.

Tills dess får du hålla ut med denna försenade födelsedagshälsningen. Grattis och vi ses.

Posted in Okategoriserad | 3 Kommentarer

Produktplacering

coop-1980I ett inlägg förra veckan skrev jag om inflytandet som John dos Passos och Ernest Hemingway haft på mitt val av vin. Det fick mig att tänka på vilka andra influenser, litterära och andra, som präglat mina konsumtionsvaror.

Särskilt lättpåverkad verkar jag vara i valet av whisky. Jag dricker Jameson utan annan anledning än att karaktären ”Kinky Friedman” gör det i författaren Kinky Friedmans böcker. Friedman har också skänkt mig en klädsam misstänksamhet mot en amerikansk kaffekedja.

Old Crow dricker jag för att Waylon Jennings skrev i sin självbiografi om hur han växte upp med den bourbonen i de torrlagda delarna av västra Texas. Jag lurade dessutom Jonas att köpa en flaska.

Hunter S Thomsons är den enda anledningen du behöver att dricka Wild Turkey och jag har med vissa besvär lyckats skapa den vanan trots att den saknas i Systembolagets ordinarie sortiment.

Thompson började senare i livet att dricka Chivas Regal istället och den är det nästan omöjligt att beställa på restaurang utan att bli hånad. Likväl gör jag det. Det finns saker som är viktigare och Hunter S Thompson är en sådan sak.

Famous Grouse kan också drickas med gott litterärt samvete. Det är whiskyn den skotska familjen Renton dricker vid en likvaka medan Trainspottings huvudperson Mark ”Rentboy” Renton har sex med sin brors nyblivna änka på toaletten. 

Även min ölkonsumtion har styrts av strategisk produktplacering och vilken konsumtion det har varit. I likhet med alla andra drack jag först Pabst Blue Ribbon för att den var med i Blue Velvet och i likhet med nästan ingen drack jag Old Style för att den förekommer flitigt i den amerikanska versionen av TV-serien Shameless.

Spaten hade jag nog druckit hur som helst men det skadar ju inte att det är den enda ölen som förekommer i Jean-Paul Sartres bok Äcklet, en bok som jag förresten försökte travestera i berättelsen ”Yrseln”, om Storsjöyran i Östersund.

Den mest radikala effekten av en litterär impuls jag upplevt var nog när jag spontanbokade en biljett till den lilla tjeckiska staden Nymburk efter att ha läst Bohumil Hrabal. På liknande sätt har jag cirklat kring Christopher Isherwoods kvarter i Berlin och gått upp och ner för Hans-Sachs-Straße i München i jakt på Freddie Mercurys ande. Både Isherwood och Mercury bodde dessutom utmärkt lägligt till för en bögöl.

Den enda anledningen att besöka stockholmsbaren Dovas är att Annika Norlin skrivit en rad om den. Det och att en stor stark kostar trettio spänn.

Produktplacering lönar sig. Var hade Becks varit idag om ingen placerat den på en bensinmack mittemot mitt vandrarhem i Berlin för all de åren sedan? 

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Orvieto amabile (2404)

orvietoHar jag berättat om Etruskerna? Någon borde göra det. Det är en jävla historia.

Det är förstås också en rätt lång historia – sådär en 900 år – så jag hoppar fram lite. I sammanhanget känns det rätt att börja någon gång under Villanovaperioden (ca 900-720 f.kr.) då någon kom på den i efterhand rätt ljusa idén att börja odla vin i Orvieto.

”Orvieto?” hör jag dig säga och som alltid vet jag vad du tänker. ”Var inte det en av etruskernas viktigaste städer, en där det förresten finns en spektakulär gravkammare varav en har en välbevarad grekisk mural föreställande Orestes yxmord av modern Klytaimnestra?”

Orvieto var förstås en etruskisk centralort under den senare akaiska perioden men vad gäller motivet så har jag alltid sällat mig till de som menar att det föreställer Polyxena då hon offras på Akilles grav av dennes son, Neoptolemus. Det må vara hänt. Vi behöver inte bli ovänner.

Orvieto är också ett distrikt som producerar Italiens finaste vita viner men den här recensionen handlar inte om ett av dem. Det etruskerna en gång började i Umbrien har någonstans gått fel på vägen till systembolaget i Vällingby. Orvieto amabile är inte ett vin för historieböckerna.

Det är för all del inte heller något dåligt vin om du menar samma sak som mig när du säger ”dåligt”. Det är ett lätt vin för enklare uppgifter. Alla behöver inte vara en hjälte.

Vart har alla de fina Orvieto-vinerna tagit vägen? Systembolaget är uppenbarligen inte bekymrat av att distriktet är representerat av en flaska bäst lämpad för arbetsluncher i parken under årets varma månader.

Varför dricker man likväl det enda vinet från Orvieto som finns att köpa i Vällingby? Det enkla svaret är förstås att John dos Passos skriver om viner från Orvieto i boken ”1919” (från 1932). Just det, när Dick och Blake avslutar den sista flaskan sittande på en gravsten i hörnet av kyrkogården vid Harvard Square, talandes om ungdom, skönhet, kärlek och vänskap, kvällen innan Dick skeppas till Europa och kriget. Historierna om vin från Orvieto är otvivelaktigt tyngre än vinet i sig. 

Jag började för övrigt dricka viner från Rioja av en liknande anledning. Ernest Hemingway skriver med drucket vemod om dessa viner i ”The Sun Also Rises” och jag dricker dem för att dela det. Enkelt uttryckt tar jag mina vintips från män som någon gång varit ambulansförare under det första världskriget. Det är ett tillvägagångssätt som är långt mindre begränsande än vad man först skulle kunna tro.

Det är allt jag har att säga om Orvieto amabile

60 kronor på systembolaget, nummer 2404 i katalogen

Två fläderbuskar av fem möjliga

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Ett öde värre än döden

Jag vet inte hur mycket du kommer ihåg. Minns du fiskaffären på Borgmästargatan? Den jag skrev om? Jag har mer att berätta om och det är inte roligt.

Fiskaffären på Borgmästargatan var aldrig en bra affär, vilket jag och och butikens revisor kan komma överens om. Trots det hade det inte behövt bli så här illa. Om vi bara hade sett signalerna.

Jag jobbar fortfarande ett kvarter från butiken och jag går fortfarande förbi den ibland. Den har i mitt försvar alltid sett död ut och jag trodde att det var det tillståndet den befann sig i. Någon skändade liket.

I brist på nya självdestruktiva fiskhandlare har någon hyrt ut golvytan till Sveriges Television och dess dåliga omdöme. Lokalen har använts för att spela in en web-anpassad serie om en juicebar.

Inget av något värde har någonsin skett i en juicebar. Ingen gillar en juicebar. En juicebar är en lokal fylld av tomma vitaminer och för hög musik. En juicebar tillför inget till ditt näringssystem och den lever rövare med din själ. Ingen gillar en juicebar.

Ingen slår upp ett spontant samtal i en juicebar. Inget är spontant i en juicebar. Allt är skapat i en mixer. Det finns inga fiber.

Juicebaren är fylld av innehållslöshet. Inget intressant eller verkligt kommer någonsin att ske i en juicebar och du behöver inte bevittna det på SVT.

Jag vill att du ska veta att någon ville något annat med lokalen på Borgmästargatan. Det fanns i en tid som nu känns avlägsen män som ville se fisk såld till folket på Södermalm. Den tiden är förbi nu och spåren är raderade.

Du behöver inte gilla det men du behöver veta att det har blivit värre. En butik i Sofia har utsatts för ett öde värre än döden.

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

S:t Eriks winter session IPA (11362)

st-eriks-winter-session-ipaVi har varit här förr, jag och en flaska S:t Eriks. Det är sällan en lycklig sammankomst och minst en av oss skriver som regel en syrlig recension utifrån händelsen. Vi måste sluta ses så här. 

S:t Eriks winter session IPA är plågad av vanärande familjedrag, det är en precis lika tvivelaktig öl som alla andra i släktet S:t Eriks. Smaken är tunn och stickande parfymerad precis som i fallet med andra öl i S:t Eriks konstiga flaska som jag önskat att jag inte druckit. Det finns ingen som helst anledning att dricka den här ölen.

”Säg något snällt”? Ok, det smakar inte som en julöl

19:90 på Systembolaget, nummer 11362 i katalogen

1 päronsplitt av 5 möjliga

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Electric Nurse winter brown ale (11540)

electric-nurse-winter-brown-aleDu vet vad jag tycker om julöl. Du vet eftersom jag berättade det med stor utförlighet för tre år sedan. Likväl är det just en sådan som nu står på skrivbordet framför mig. Åtminstone tror jag det, de första munnarna leder mig att tvivla.

Det kan vara svagdricka. Electric Nurse Winter Brown Ale innehåller naturligtvis alkohol men det gör svagdricka också när jag är färdig med den. En torr maltigt brödighet, spår av torkad frukt och tvivel, allt som finns i en svagdricka finns där.

Nu är dock Electric Nurse Winter Brown Ale ändå godare än din genomsnittliga svagdricka även om det kan vara ett av de minst förpliktigande omdömena 2016.

Om jag fick välja mellan att inte dricka någon öl alls och att dricka en Electric Nurse Winter Brown Ale så skulle jag välja att dricka en Electric Nurse Winter Brown Ale. Om jag fick välja mellan att inte dricka en andra öl alls och att dricka en andra Electric Nurse Winter Brown Ale så skulle jag välja att dricka en andra Electric Nurse Winter Brown Ale. Om jag fick välja mellan att inte dricka en tredje öl alls och att dricka en tredje Electric Nurse Winter Brown Ale så skulle jag välja att dricka en tredje Electric Nurse Winter Brown Ale. Om jag fick välja mellan att inte dricka en elfte öl alls och att dricka en elfte Electric Nurse Winter Brown Ale så skulle jag förmodligen fråga mig vem fan som skapar de här valsituationerna och deras orimliga regler. Sedan skulle jag dricka en elfte Electric Nurse Winter Brown Ale.

24:90 kronor på Systembolaget, nummer 11540 i katalogen

Tre Electric Nurse Winter Brown Ale av fem möjliga

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Blossa 16 Kråkbär (80000)

blossa-16-krakbarGödsvinets längsta tradition näst efter alkoholism är de årliga recensionerna av Blossas årgångsglögg. Nu är det dags igen, för sjunde gången, och det finns inget du kan göra åt det.

Årets årgångsglögg kommer med en smak av kråkbär. Hur smakar kråkbär? Jag vet inte och den här flaskan med Blossa 16 Kråkbär är ingen god vägledning. Den smakar, såvitt jag kan urskilja, glögg.

Kanske är det dit blossas årgångsglögg har fört oss, efter en lång rad våldsamma girar kors och tvärs över alla åtta filer av smak. För eller senare var de tvungna att blanda en glögg som smakar glögg och inget annat.

Jag tänker inte klaga, gud vet att det här inte har varit någon enkel resa de senaste sju åren. Raden av recensioner erbjuder skrämmande läsning.

Blossa 16 Kråkbär går att dricka men det finns på det stora hela ingen direkt anledning att göra det. Ingen kommer till skada av den och den klumpfotade flaskan har tusen nyttiga hushållsfunktioner.

Köp en om du vill, eller låt bli. Jag är bara glad att ännu en recension är över.

109 kronor på Systembolaget, nummer 80000 i katalogen

2 ljungväxter av fem möjliga

Posted in Okategoriserad | 2 Kommentarer

Suntory craft select wheat ale

suntory-wheat-ale

Suntory är på det stora hela inte ett särskilt bra bryggeri. Jag inser det nu. Egentligen har jag alltid vetat. 

Det här är en wheat ale, eller det är åtminstone vad de vill att du ska tro. Jag för min del har en annan teori. Det här är vad som kom ut ur rören när de spolade tankarna som hållit Suntory’s IPA. Varför wheat ale? Det är förmodligen en sorts öl som den breda allmänheten i Japan ändå inte känner till. 

Ölen, om det verkligen är en sådan, skummar diskmedelslikt. Färgen är sjukligt gul och smaken är avståndstagande. Det här är inte bra. Inte bra alls. 

Jag åker hem till Sverige och Vällingby senare i veckan. Min plan var att innan dess ha druckit en riktigt bra japansk öl. Det kommer inte att bli så. Suntory craft select wheat ale hjälper onekligen ingen på väg mot det målet. 

Kanske var målet för högt satt, jag borde satsa på något enklare. Innan veckan är över ska jag ha druckit det perfekta japanska vinet. 

1 magica av 5 möjliga

Finns inte på systembolaget

Posted in Okategoriserad | Lämna en kommentar

Suntory craft select I.P.A

suntory-ipa

Det här är en japansk IPA som inte är gjord av Kirin. Det här en japansk IPA som är gjord av Suntory. Skillnaden är ungefär som man kunde förvänta sig. 

Skillnaden mot Grand Kirin 2016 Calypso IPA är inte stor men den finns där ändå, någonstans mellan den tredje och den fjärde klunken. Suntory’s säsongsöl talar med nasalare humletoner och de reglementsenliga 6.5% alkohol ger vikt åt vad den försöker säga dig. 

Budskapet når dock inte ända fram. Suntory craft select IPA är när allt kommer omkring mest en IPA i rätt av att vara just besk. Längre än så har det kemiska laboratoriet på fabriken i Yamazaki kommit. 

Den här ölen är lite som en tidig Saab, en bil framställd av flygingenjörer som bara har sett en bil på bild. En IPA är en öl som är lite beskare än en lager, det är allt de visste på Suntory och det var allt de behövde. Resultatet blev förstås därefter. 

1 industriavfall av 5 möjliga

Finns inte på systembolaget

Posted in Okategoriserad | 1 Kommentar

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.