Den kom plötsligt, insikten om att det fanns alkoholfria påsköl och att tiden för att recensera dem var knapp. Att bege sig ut i trafiken en skärtorsdagseftermiddag för att besöka ett systembolag när i princip alla gator är uppgrävda och ens medtrafikanter behandlar det på för orten sedvanligt sätt, med ett lite mer kärnfullt och livligt sätt att köra, kändes också som något minnande om påskens ursprungliga syfte, som jag bestämt har för mig inte var något om lättsinne eller njutning. Att stega in på systembolaget var en märklig känsla i dessa tider, det var tyst sånär som ett ständigt klirrande av flaskor, likt änglasång och trumpeter, och det var uppenbart att vi som var här inte tänkte genomlida långfredagen utan något att döva sig lite med. Helt ensam var man väl inte med att plocka på sig alkoholfritt, men en korg utan annat fick en uppmuntrande kommentar från personalen, som sig bör på vår ädlaste institution för att motverka alkoholens skadeverkningar genom att endast sälja den sex av veckans sju dagar, och inte mitt i natten. Som ett välsmort maskineri och under hovsam stillsamhet utdelades således denna dags dryck till en hord av behövande, och snart var man på väg ut med kassar stinna med prövad och oprövad alkoholfri öl.

Men det var ju påskölen vi kom hit för, och först bland dessa blir Nils Oscars variant, detta bryggeri kanske mest känt för sin gedigna ogedigenhet, med höga toppar motsvarade av minst lika djupa dalar. Hur är då deras påsköl, anno 2020? Ja. Enligt flaskan är det ju en brown ale, vilket ju inte precis är en öltyp som fyller en med förhoppningar, och det är alltså med viss överraskning vi finner en relativt njutbar öl. Humlighet av den här plåtighetskalibern hade nog kunnat få de flesta exempel i genren att kantra och visst övermannar den fullständigt den sirapsaktiga maltigheten man först förnimmer, skeppet lutar fort och rätt snart sitter man med någon slags DIPA-känsla och undrar om tungan är felkalibrerad, och det är tur att man dagen innan tagit sig en NAPA för att säkerställa att smaklökarna är på rätt kaluv. Humlighet är ju i allmänhet behagfullt men här tar man kanske det goda ett par tre steg för långt, och det blir just inte mycket annat med ölen. Likväl är det inte dåligt, men huruvida det just är en påsköl vet jag inte.

Tre och ett tredjedels obalanserat ägg av fem möjliga. Nr 11998 på systemet, 15:90 kr.