Bluff & båg

Lyxigt hemmaspa

 

Varje tidsålder tror på sina egna myter. Idag skrattar vi rätt gott åt de som på åttiotalet trodde det var världens bästa idé att ha en bar i källaren. Vi tycker att det är underligt att man kunde använda DDT och asbest utan att tänka sig för. Vissa har kommit så långt i sin mognad att de garvar åt alla som säger att det på vintern, tack vare luftfuktigheten, känns kallare i södra Sverige än i norra. Och vissa fnissar dessutom hejdlöst åt de som en gång trodde att smör var onyttigt.

Samtidigt som vi insett gamla tiders dumheter har den här tiden också sina myter, bluffar och idiotier som man kommer skratta rått åt i en snar framtid. Här är ett par fenomen som jag tror är nästa offer för ett ritualmord på trendernas altare:

Spa. Samma slit som folk har att renovera bort varje spår av gillestuga, sänkta träimmitationstak och vävtapeter i sina gamla villor idag, det kommer den moderna 2030-talsvillaägaren ha att få bort alla larviga spa-anläggningar. Vem är det egentligen som vill sitta och hänga i sitt badrum timmar i sträck, med doftljus, barbapappaformade badkar och tvålkoppar i massiv ek? Eller är tanken att man ska bjuda hem alla vännerna och hänga i badrummet med lerinpackningar och varsin smoothie? Ordet ”hemmaspa” har till och med devalverats till den nivån att det räcker med ett värmeljus från ikea på badkarskanten för att få kalla sitt badrum för spa.

Fett. Min eviga käpphäst. Naturligtvis blev inte fett helt plötsligt nyttigt. Det spelar ingen roll hur många nyfrälsta Annika Dahlqvist-lärjungar som sväljer alla hennes nya idéer som vore de vetenskap. Hälsofreaks idag skrattar åt att alla en gång gick på knepet med lightprodukter. Jag ska en dag skratta åt hälsofreaksen som idag trippar på lchf.

Do it yourself. Alla gör allt nuförtiden. Man bakar surdegsbröd, odlar tomater, brygger öl, går omkring barfota och bygger om gamla lador om somrarna, etc. En gång i tiden gick vårt samhälle genom en effektiviseringsperiod, där man specialiserade sig på olika saker. Helt plötsligt behövde inte alla baka själv längre. Visst är det trevligt att tråkigt industribröd inte längre är ens enda val, och man kan gå till en bra och svindyr bagare istället. Men det dåliga samvetet över att man inte har en levaindeg som står och bubblar där hemma, det kommer att försvinna.

Umami. Detta kan ju inte vara annat än trams. Max har till och med en ny umamiburgare. Som om det var omöjligt att tillverka den innan någon uppfunnit smaken. Att umami hittas lättast i moderiktiga matvaror som lufttorkad korv och parmesan är knappast en slump.

Kommer du på fler? Komplettera gärna.

Liknande inlägg:

Publicerat i Okategoriserad och taggad , , , , , , , . Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Trackbacks är avstängda.

11 Responses to Bluff & båg

  1. camargo säger:

    Dräneringshysterin och tilläggsisolerandet – förfulande och kostsamma åtgärder, men hur stor är egentligen nyttan?

  2. Ola säger:

    Är inte umami egentligen bara den gamla hederliga natriumglutamaten, d.v.s. en typ av salt?

  3. Jonas säger:

    Camargo: Som lägenhetsboende är det något nytt för mig. Men kanske är en massiv dräneringsinsats nödvändig för att ta hand om de tusentals kubikmetrarna vatten som måste flöda genom villans nya hemmaspas japanska badfontän varje vecka?

    Och kanske måste man tilläggsisolera för att kunna ligga naken på sin sydindiska yogamatta inne i badrummet hela december?

  4. Martin säger:

    Som en icke användare av följande får jag väl säga Facebook och Twitter.

  5. Jonas säger:

    Kanske blogg :-)

  6. Martin säger:

    Det låter jag stå för dig ! 😉

  7. Lew säger:

    Luftfuktighet har ett värde när det kommer till upplevd värme. Min skotska decembervardag (fuktigt, runt nollan) är kallare än mitt Bodensiska dito var (torrt satan, ca 20-25 minus). Alla som hävdar något annat ljuger/har inte upplevt den härliga torra kylan i Norrlands inland.

  8. Johan säger:

    Jag menar att det tvärtom är omöjligt att upprätthålla de galna fuktighetsteorierna om man faktiskt bott i norrlands inland. I sex år lyssnade jag på utsagor om hur varmt och skönt det var med 25 minusgrader i Jämtland jämfört med de kalla och tvära 4 plusgraderna i Skåne. Låt mig bara säga att jag i Skåne aldrig behövt andas genom munnen för att näsan frusit ihop till en tunn skinnflik.

  9. Lew säger:

    Äh, du ä’ bar klen.

  10. Lew säger:

    Mest av allt, hur jävla kallt hade det inte varit i plattland om ni något år fick en riktig vinter (med bibehållen luftfuktighet) istället för fjösditot ni vanligtvis får klara er med?

  11. Jonas säger:

    Att Johan är klen är troligen förklaringen, för luftfuktigheten är det inte. Smhi säger så här:

    Inte kallare i söder

    Många undrar om det stämmer att tjugo minusgrader i södra Sverige ”känns” kallare än samma temperatur i norra Sverige. Ryktet säger att det beror på till exempel luftfuktighet. Detta är en myt, en omhuldad sådan, men inte desto mindre en myt.

    Den mycket lilla mängd vattenånga som finns i luften vid så låga tempe-raturer kan inte påverka luftens värmeledningsförmåga nämnvärt. Att man ändå fryser mer i söder än i norr beror snarare på att man är mindre van vid kyla i söder och att det faktiskt går att vänja sig vid kyla.

    I allmänhet är man också varmare klädd i norr än i söder. En annan viktig faktor är att det ofta blåser något när det är kallt i söder, och det behövs endast svag vind för att en låg temperatur skall upplevas som mycket obehaglig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.