Södermalm är lite mer jordnära, lite naturligare och mycket trevligare. Hur kommer det sig då att allt fler barer och restauranger mest liknar alt-fascistiska elitprojekt på just Södermalm? Förvandlingen går fort men ännu finns ett par oaser där livet är enkelt på ett enkelt sätt. Inte enkelt på ett svårt sätt, med klädkod och fantasifull prissättning. Carmen är en sådan plats.

Det finns ingen bättre plats att studera gatulivet i korsningen Tjärhovsgatan och Östgötagatan än vid ett bord på Carmen. Om det någon gång händer något i den korsningen så ring mig. Nej, man går kanske inte till Carmen för utsikten. Speciellt inte om man sätter sig i källaren. Man går dit för att det är enkelt.

Carmen är enkelt att hitta och enkelt att gå till. Där är enkelt att umgås och enkelt att ta en öl för att läsa tidningen. Maten är enkel och att betala den är enklare. Det är enkelt att få plats och det är enkelt att beställa i baren. Betjäningen är enkel och det är så du vill ha den om du gått till Carmen.

Sortimentet i baren är förstås inte vad du är van vid från Bishops Arms. Vill du ha något med jästsmak så ligger det ett Bishops Arms i närheten. Det gör det alltid.

På Carmen skall du hålla utkik efter barens specialerbjudanden. Håll utkik så att du inte råkar beställa något av dessa. Det kan hända att du blir sittande med en Pripps blå som jag blev för några veckor sedan.

Carmen är berömd för sin hamburgertallrik. För sin hamburgertallrik och att stället har brunnit. Hamburgertallriken är en standardpuck med folkhemstolkningen av pommes frites. Ingen vet när branden var eller om den alls ägt rum men Carmen är ändå stället som brann.

En rolig detalj är att många som går till Carmen stödjer en manskult för speciella som heter ”Hammarby IF” eller liknande. Detta lär vara en idrottsförening som fortfarande är aktiv i någon av ligorna men ingen vet vilken eller ens i vilken idrott. De lite egna men helt harmlösa personerna som deltar i kulten känns igen på sina grönvitrandiga halsdukar och att de talar som man gör i en gammal pilsnerfilm. Det sägs att de talar så för att dölja sin skånska, småländska, östgötska eller vad det nu var de talade innan de flyttade till Stockholm och det där källarrummet i kvarteret linjalen. Ifall du ser någon sådan person sitta på Carmen så föreslår jag att du går fram och försöker kommunicera med den. Vem vet, kanske kan du få veta i vilken division som laget setts spela senast om du frågar?

Klientelet på Carmen är annars rätt blandat. Den billiga ölen drar förstås den vanliga kombinationen av unga och professionella drickare. De förra är dock fler och de senare är nästan omöjliga att särskilja från alla de söderorginal som höjer stämningen i bardelen. Carmen är inte ett ställe du tar någon på första träffen om du inte annonserat på internet efter någon som gillar en gratis jägermeister vid köp av minst två öl.

Toaletterna ser förstås ut som en scen ur ”Bahnhof Zoo”.

På det stora hela kan jag rekommendera Carmen. Till vem som helst, när som helst. Vi ska vara glada att vi har det kvar.

Fyra norrlands guld av fem möjliga