Tanken på att det fanns en flaska där ute med Edward Bloms namn på som jag ännu inte druckit besvärade mig en lång tid. Med där ute menar jag systembolagets beställningskatalog och alla som någonsin behövt beställa en flaska vin från ett statligt monopol vet att något inte kan bli mer ute än så. Desto större blev därför glädjen då jag för några veckor sedan fann en flaska i den långt mer tilltalande inramningen av ett kök i Fruängen.
Detta är förstås ingen flaska man köper för innehållet. Detta är en flaska man köper för att Edwards Bloms ansikte är på etiketten. När jag lämnade det där köket i Fruängen ville jag ta tomflaskan med mig men det fick jag inte. Värden ville behålla den och jag förstår honom. Jag tog en bilder av både fram och baksidan på flaskan när han inte såg på. Ganska många bilder faktiskt.
Nu sitter jag här med en hel hög bilder av Edward Blom och ett problem. Problemet har att göra med det där innehållet som vi kanske egentligen inte skulle prata om. Det blir ju bara problem. Med en sista blick i Edwards vackert druckna ögon och en djup, närmast sentimental suck tar jag mig ändå an den uppgift som av ödet tilldelats mig.
Det här är inget bra vin. Jag är beredd att tro på att det är en riesling och jag är till och med beredd att kalla det torrt men inte ens Edward Blom kan få mig att kalla det bra.
På den utsmugglade bilden av baksidesetiketten läser jag att Edward Blom redan som 19-åring blev förälskad i rieslingviner. Jag också Edward, jag också. Problemet för mig, Edward, är att de viner som jag fann för gott att köpa och dricka som 19-åring påminner rätt mycket om det som du nu hällt i en flaska med din, visserligen sköna, avbild på etiketten. Det är inget bra betyg Edward, inte bra alls.
Vad ska vi göra? Vi hade ju något bra, Edward. Minns du när en representant från Gödsvinets Malmö-filial tryckte sin närvaro mot din på bokmässan i Göteborg? Det hade kunnat vara så för alltid.
Nu har vi den här urindoftande fönsterrengöringen till vittvin som en vägg av vinäger och brustna drömmar mellan oss.
Men du har alltid en plats hos oss på Gödsvinet, om vi kan finna en väg tillbaka. Skjut din vinbonde och sätt eld på rankorna, låt hela Hessen stå i lågor. Ur askan reser vi oss tillsammans igen.
89 kronor på systembolaget, nummer 74310 i katalogen
1 krossat hjärta av 5 möjliga
Tråkigt att höra att du inte uppskattade mit vin. Vi har alla olika smaker, men att hävda att det är ett dåligt vin bara för att det inte passar din tunga och näsa gör mig arg! Detta är ett vin jag tagit fram efter min egen smak och verkligen älskar. Vi dricker det själva nästan hela tiden. Naturligtvis finns det bättre viner om man lägger på några tior i priset (för att inte tala om hundralappar), men personligen anser jag inte att någon annan Riesling i den prisklassen slår det. Inte så konstigt när det är utformat efter min smak, men rent objektivt är det ett kvalitetsvin till ett gott pris. Sedan kanske en del tycker det är lite för kraftigt och syrligt att dricka utan mat till, särskilt om man inte har kylt det tillräckligt, för det fungerar inte att dricka ljummet – men det gör det knappast till ett dåligt vin.
Fast, slutligen: om du verkligen fann vinägertoner i vinet och det inte bara var reotrik, så måste den aktuella flaskan vara deffekt, och i sådant fall förstår jag att den smakade illa. Har du en del av innehållet kvar kan du få en ny flaska från Systembolaget. (Jag har inte råd att bjuda på en hel flaska själv, jag måste ju köpa det till fullt pris på Systembolaget även jag, men är det att du fått en deffekt flaska så hoppas jag verkligen du får tillfälle att prova det igen.)
Jag dricker en del Riesling. Mycket Riesling.
Och jag får nog hålla med Johan att det inte är en flaska man köper för innehållets skull. Smaken är just vinägersyrlig, även den andra flaskan. Trots väl kylt. Trots att det fanns både kål och fläsk på tallrikarna.
Såväl 5824 som 5059 är bättre Rieslingviner från Tyskland i samma eller lägre klass. Utan vinägertouche. Ridå.
Själv så älskar jag vinet och den är absolut inte vinägersyrlig! passar utsökt till räkor gör det dessutom.
Vilket omdöme jag läser? Vem är vinprovaren? Efter att ha provat Riesling-viner under 40 år så var jag undrande. Själv blev jag helt perplex. En klassisk Riesling där syran är så välkomponerad med vinet. En lysande uppvisning som ger i alla fall mig en “gourmandisk” upplevelse och glädje. Skål Edward! Ett lysande vin.
Gödsvinet värnar om rätten att få vara anonym på internet, och vi tänker inte avslöja identiteten på några kommentatorer. Men vi värnar också om en viss integritet och rättvisa.
Med det sagt skulle jag vilja säga följande: Det gläder mig att både Jeanette och “Rieslingexpert” uppskattar detta omdebatterade vin. Det är inte heller speciellt förvånande att ni gör det, då ni båda arbetar på Janake Wine Group som producerar och levererar detta vin till systembolaget.
Jag måste säga att denna winegate har gjort mig sugen på att testa vinet. Jag kommer återkomma med recension när det har smakats.
Vem vill inte prova det här vinet nu? Intressant marknadsföring…
Jag har nu beställt det på systembolaget. Nu skall jag bara skramla så jag har råd att avnjuta vinet i stil:
http://www.janake.se/hyra-hus-i-sydafrika/
Det här är stor humor. Tror jag också får köpa en flaska 😉
Nu har jag smakat på vinet i rätt temperatur (vi tog två flaskor) och det börjar okej men det smakar beskt och vinägrigt på slutet. Skall sägas att jag dricker sällan vittvin, jag gillar Kung Fu girl och lite andra vita viner men dom ligger nog alla lite dyrare.
1 av 5 druvor
Fantastiskt roligt! Har den senaste tiden inte följt er lika aktivt som tidigare. Tittar in lite då och då för att läsa ikapp. Att hitta inlägg som detta med tillhörande kommentarer, underbart! Edward är en fantastisk person som lärt och givit oss mycket bra inom det gastronomiska. Vinet dessvärre tror jag att jag står över.
Gumae: Kul att se dig igen i kommentarsfältet och jag håller förstås med, Bloms person är långt större än hans vin.
Jag väljer en öl varje dag i veckan.
Låt oss hålla oss till sanningen. Både du och jag väljer långt mer än en öl varje dag i veckan.
Förvisso. Samtidigt är det så att de blandas i magen. En för alla, alla för en. Eller “Act as one” som det så fint heter.