Låt oss stanna ett ögonblick vid det ytliga. Denna öl har den vackraste flaskan som någonsin skådats på någon av Systembolagets hyllor. Det behövdes sägas. Nu kan vi gå vidare.
Jag dricker vanligtvis inte särskilt mycket Gueuze vilket är något jag har gemensamt med hela mänskligheten minus en handfull lågländska excentriker. Jag förmodar att detta inte är någon storsäljare på systembolaget men de skall ha all ära av att ändå erbjuda den i sitt sortimente.
Gueuze och de som dricker den är relativt ovanliga men bland dem borde Gueuze Tilquin ha en upphöjd position. Detta är nämligen inte bara en mycket vacker flaska utan en riktigt välsmakande sådan.
Kanske använder jag nu ordet välsmakande lite lättvindigt. Gueuze Tilquin har en rätt djärv och krävande smak. Det som slår den oförberedda drickaren först är en mycket skarp syra. En syra som någon som inte behöver skriva om alla öl han dricker nog hade kallat surhet. Ölen smakar av omogna rabarber, vinteräpplen och stall. Men på ett bra sätt.
Inte bara flaskan är vacker förresten. Den lätt grumliga drycken har en fantastisk gyllene färg som skulle få den mest förhärdade godtemplare att vekna och falla till föga för skönheten i alkoholen. Gueuze Tilquin är en bra anledning till att börja dricka.
54,50 kronor på systembolaget, nummer 11183 i katalogen
4 citroner av 5 möjliga
Jag drack den där i somras, tillsammans med en kriek, jag hade fått för mig att det var hög tid att testa på dessa båda märkligheter. Mina sparsamma anteckningar från tillfället noterar att det var “märkligt med en sur öl” men att smaken ändå var “intressant” och att den på det stora hela var “okej”. Nu låter detta inte som något särskilt imponerande betyg, men jag är ganska säker på att jag menade intressant i väldigt positiv mening. En spännande öl helt enkelt och det kan man säga om långt ifrån allt som jag dricker.
Krieken fick ett ännu kortare omdöme som gick ut på att den var “bättre än jag trott” men “inget jag kommer bli storkonsument av”. Till saken hör att mina förväntningar var oerhört låga.
K: Det är ungefär så jag också förhåller mig till belgiska fenomen som gueuze och kriek
Geuze smakar som destillat av en väl ingrodd hästfilt, och får aldrig kvarlämnas på sydliga breddgrader, jämlikt SFS 2006:924, 5§.