Nynäshamns ångbryggeri ger oss i Sotholmen extra stout en stentung, rökig, tjärig, lakrisal-anstruken godsak. Den lilla tjugofemcentiliters pytteflaskan närapå försvinner i handflatan, men i glaset varar den desto längre, ett långsamt, njutbart smuttande, ja, även om den absolut inte är spritig, hade man nästan trott att den gömde fler än de sju procenten alkohol, som ju i dessa dagar inte är något överdåd. Det känns som att rötstoutar och rökporters är på frammarsch, och det är en marsch Gödsvinet ivrigt hejar på. Mer rök, mer dimma, mer utsökta, svarta drycker, det är närapå så att vi ser det vackra med en brasa, om så bara för att dricka en Sotholmen extra stout vid den. Men låt oss inte bli riktigt så rustika att vi förespråkar anakronismer som öppen eldstad, för efter detta är steget kort till vurmande för Carl Larsson, gustavianska möbler och andra slemma ting.
Fyra svarta rökar (utan minsta hembygdsromantiska anstrykning) av fem möjliga. Nr 10072 på monopolet.
Liknande inlägg:
- Guinness Special Export Stout av zonk den 27 mars, 2013
- XX-bitter (11784) av Johan den 1 september, 2010
- Epic stout (11126) av Johan den 25 februari, 2011
- Yeti Imperial Stout av Jonas den 10 oktober, 2010
- Mysingen Midvinterbrygd 2013 (11381) av zonk den 19 december, 2013
