Protokoll från möte med produktuvecklingsgruppen på Three towns brewers:
Pr-man 1: “Vi tappar i kvinnosegmentet”
Pr-man 2: “Har vi ett kvinnosegment?”
Pr-man 1: “Inte länge till”
Pr-man 2: “För att vi tappar i det?”
Pr-man 1: “Exakt. Eller inte hela kvinnosegmentet. Vi tappar i segementet för 32-43 åriga Hydman-Vallien-glas-samlande kvinnor i mellanstora svenska radhusområden. Vi tappar stort.
Pr-man 2: “Helvete!”
Pr-man 1: “Du sa det”
Pr-man 2: “Vi måste göra något nytt, något radikalt!”
Pr-man 1: “[Ler i mjugg] Det märks att du är ny här”
Pr-man 2: “Vad menar du?”
Pr-man 1: “Vi gör inget nytt. Vi gör gammalt. Riktigt gammalt”
Pr-man 2: “Inget nytt? Vi gör nya produkter hela tiden”
Pr-man 1: “Inte direkt. Vi gör samma sak på nya sätt hela tiden. Människor förändras inte. Människor är som de är. Allt vi behöver göra är att hitta nya sätt att bekräfta dem.
Pr-man 2: “Vad menar du?”
Pr-man 1: “Ta det här med kvinnor till exempel. Kvinnor är kvinnor och de gillar saker som kvinnor gillar. Samma saker hela tiden. Om vi vill sälja till kvinnor så måste vi ta de sakerna och sälja dem som om de är något nytt”
Pr-man 2: “Jag tror jag förstår. Vilka är sakerna som kvinnor gillar då”
Pr-man 1: “32-43 åriga Hydman-Vallien-glas-samlande kvinnor i mellanstora svenska radhusområden?”
Pr-man-2: “Ja”
Pr-man 1: “Massor av grejor, kokböcker, heminredning, att ha lägre lön än män osv”
Pr-man 2. “Ok. Hur gör vi en produkt utifrån det?”
Pr-man1: “Jag tänker en mogen produkt”
Pr-man 2: “Mogen? En mogen smak…”
Pr-man 1: “[Skrattar okontrollerat]”
Pr-man 2: “?”
Pr-man 1: “[Drar efter andan] INTE SMAKEN, herregud, du är verkligen grön”
Pr-man 2: “Inte smaken?”
Pr-man 1: “Inte smaken dumbom, förpackningen, reklamkampanjen!”
Pr-man 2: ” OK! Hur ser en mogen förpackning ut. En mogen förpackning för 32-43 åriga Hydman-Vallien-glas-samlande kvinnor i mellanstora svenska radhusområden?”
Pr-man 1: “Tja, en lite exklusiv guldfärg på en elegant smal burk. Och runda bokstäver, runda former i största allmänhet. Mjuka runda former”
Pr-man 2: “Runda former?”
Pr-man 1: “Kvinnor är GALNA i runda, mjuka bokstäver”
Pr-man 2: “Perfekt. Vad häller vi i burken då?”
Pr-man 1: “Herregud du är verkligen besatt av innehållet!”
Pr-man 2: “Jag tänkte det var viktigt också”
Pr-man 1: “Vi tar två sådana där färgglada cider vi gör och blandar dem, 50/50, det blir perfekt”
Pr-man 2: “Päron och mango?”
Pr-man 1: “Absolut. Sedan måste vi komma på ett namn”
Pr-man 2: “Päron och mango-cider?”
Pr-man 1: “[suckar] Nej, det är nog inte så bra. Kom igen nu, vad gillar kvinnor att dricka på sommaren?”
Pr-man 2: “Rosé?”
Pr-man 1: “Perfekt! Nu tänker du!”
Pr-man 2: “Fan vad glad jag blir. Vi har en produkt”
Pr-man 1: “Det har vi, kom igen nu, vi drar till Riche och knäcker några flaskor”
Pr-man 2: “Härligt! Du förresten, jag har tänkt på en sak”
Pr-man 1: “Vadå?”
Pr-man 2: ” Tycker du inte det är konstigt att vi bara är två personer på det här mötet?”
Pr-man 1: “Jo, det är lite konstigt”
Pr-man 2: “Det är ju ett stort bryggeri. En rätt stor produktutvecklingsavdelning”
Pr-man 1: “Det är sant”
Pr-man 2: “Det här är inte särskilt trovärdigt, eller hur?”
Pr-man 1: “Inte särskilt, nej. Men kanske finns det en mening med det här ändå? Någon kanske försöker säga något?”
Pr-man 2: “Det hoppas jag verkligen”
17,90 kronor på systembolaget, nummer 1708 i katalogen
Ett hallon av fem möjliga
Det är trevligt att göra något gediget, ordentligt, nogsamt och exakt, så som det ska göras, utan åthävor, på gammalt vis. Men visst är det ibland roligare att ta ut svängarna. I Italien drack en ölfanatiker stundom hantverksmässigt tillverkad öl som i princip var en väldigt trogen och gedigen replika av en väldigt rak och prestigelös lager, ja en stor stark, helt enkelt. Det var inte dåligt men kanske var det inte helt uppenbart för en utomstående riktigt varför man gav sig på detta. Visst har det sitt värde, det är inte dåligt, det gör det det ska, men man frågar sig om det är värt ansträngningen. Med Hantverkscider är det aningen åt samma håll det barkar, även om det förvisso är betydligt äppligare, kraftigare och ja, mustigare än din vanliga cider-på-petflaska från snabbköpet. Det är flera snäpp uppåt, men likväl är det kanske inte sådär vansinnigt spännande. Visst, jag tar den alla dagar i veckan istället för Kiviks Musteris ansträngningar i samma genre, men samtidigt sitter jag där och suktar efter den där dundertorra cidern, asturisk kanske, men framförallt torrare än Sahara. Kanske är det en konstig sak att sukta efter, i varje fall om man tittar på cider-storsäljarna med glatt färgade etiketter som skeppas ut i parti och minut från ert lokala systembolag – sött säljer, sött är populärt. Men vad hjälper det mig? Nej, ge mig något vansinnigt torrt, alla dagar i veckan!
