Ur en gammal sjöbjörns kokbok

Ubåtsmoderfartyget Patricia

Min morfar arbetade som kock i Flottan från värnplikten till ett par år efter den egentliga pensioneringen. Han lagade mat på minutläggare, långresefartyg, jagare och på marinbasen i Karlskrona

Han var med ombord neutralitetsvakten Bremön han seglade med skolfartyget Falken och några av hans bästa historier kom från ubåtsmoderfartyget Patricia. Under den senare halvan av sin yrkesverksamma tid var han lärare på flottans intendenturskola på Trossö i Karlskrona.

Med sig på alla kommenderingar hade han en tjock, blå kokbok alldeles full med instuckna små lappar med recept och dyrköpt erfarenhet om matlagning till sjöss.

En del recept framstår idag som hopplöst omständliga. Exempelvis kan ett recept på stek inledas med intruktioner av hur man ska koka vatten som man sedan lägger handdukar i. Handdukarna använder man sedan till att tvätta köttbiten.

När morfar dog för några sedan fick jag den kokboken och jag använder den ibland. På påskafton lagade jag bräserad sik med mandelpotatis utifrån ett recept i den gamla boken

Det var först ikväll som jag noterade ett par gamla menyer från tillställningar morfar lagat maten till. De utgörs nästan helt av namn på rätter på franska och i ett par fall har han i sin omöjliga handstil skrivit ner instruktioner på hur man tillagar de olika rätterna.

Ett exempel är meny för Marinverkstädernas vid Karlskrona Örlogsvarv lunch på Sjöofficersmässen den 7 mars 1961 i anledning av sjösättningen av ubåten Delfinen.

Till förrätt serverades en Vol-au-vent Toulouse som av morfar beskrivs som smördegsknyten fyllda med kalvfärs och champinjoner smaksatt med sherry.

Huvudrätten Canard Chaud-Froid a la Ecarlate tillägnas en ganska ingående utläggning om tillagning och framför allt garnering. Förfiningen i beskrivningen bryts smakfullt av att han hänvisar till rätten som ”kall anka”.

Till efterrätt serverades Peché a la Mocca eller persikohalvor fyllda med mockakräm och garnerade med vispgrädde. Allt detta för en lunch alltså.

Är det bara jag som minns försvarets mat som huvudsakligen frystorkad?

I samlingen fanns också en lång rad bordsplaceringar, som den från namngivningen av motortorpedbåtarna Castor, Vega och Virgo. Vid ett väl tilltaget honnörsbord omringat av 11 mindre, runda bord trängdes vid detta tillfälle viceamiraler och överstar med ingenjörer och civilister från Karlskronavarvet.

Vid honnörsbordet utmärkte sig speciellt statsminister Tage Erlander som placerades mellan teknologie doktor G. Malmström och konteramiral S. Lagerman.

Statsministern och de andra fick att äta Iskällarsaltad Mörrumslax följt av Orre a la Maison och jordgubbar till efterrätt. Tyvärr finns det inget recept på ”Husets orre” bevarat till eftervärlden.

Naturligtvis serverades viner värdiga de storstilade maträtterna, den svenska flottan skulle aldrig tillåta något annat. Vid den här namngivningsceremonin 1967 dracks det 1962 Chateau Les Gauthiers och vid en annan tillställning samma sommar serverades Chateau Bonnet 1964.
 
Neskaffe tror jag var det exklusivaste jag drack i lumpen.
 
Jag ska lägga tillbaka de gamla menyerna i den tunga, blå kokboken och glömma dem ett tag till. Det är inte troligt att jag eller någon annan kommer att tillaga några av de rätterna någon gång i den närmaste framtiden.
 
Lite kall anka låter i och för sig inte så dumt.

Liknande inlägg:

Publicerat i Okategoriserad. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Lämna Trackback.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.