Davids kaffebar och kök

Bild stulen på https://hemmapasodermalm.wordpress.com/

Bild stulen på https://hemmapasodermalm.wordpress.com/

Spuntino försvann och lämnade ett djupt sår i varje söderhipsters själ. Davids kaffebar och kök tog dess ställe redan i mars men för de flesta var det för tidigt att gå vidare. Några månader har nu gått och långsamt, långsamt återvänder livet till Erstagatan på Södermalm i Stockholm. 

Jag gick dit med en kollega som varit utomlands sedan slutet på oktober. Han visste inte att Spuntino gått vidare sedan dess och han ville se det själv för att kunna tro på det. Vi stod en stund i tystnad utanför den lilla porten till restaurangen. Ingen av oss visste riktigt ifall vi var redo för vad som väntade oss. En blick på menyn och en andra blick på varandra. Vi gick in.

Det gick att känna igen sig trots att ganska mycket var annorlunda. På något sätt har den nya ägaren lyckats begränsa golvytan med ytterligare några kvadratmeter genom att bygga ut kassan och serveringsdisken. Dessutom hade antalet sittplatser minskat från Spuntinos redan begränsade utrymme till något som motsvarar sittkapaciteten i ett radhuskök. Spuntinos våldsamt eklektiska och konstnärliga inredning är ersatt med en stilren söderinredning i mjukt mentalsjukhusgrönt av ett slag som man för femton år sedan bara fann i östra Tyskland. 

Från högtalarna ljöd avkopplande reggaetoner medan vi väntade på vår lunch och efter ett första nervöst intryck infann sig sakta ett lugn. Menyn består av en lunchrätt och en uppsättning med fyra eller fem standardsoppor. Rätten varieras en gång i veckan vilket gör Davids till ett utmanande lunchställe för stammisar. Å andra sidan är sopporna ett fullständigt anständigt alternativ för den som kräver variation. De kostar 80 kronor och serveras med ostsmörgås från stenugnsbageriet Fabrique. Min kollega köpte en soppa som jag av färgen att döma verkligen hoppas innehöll avokado. 

Själv valde jag veckans rätt vilket visade sig vara en lammgryta. Grytan var rätt snäll i smaken och serverades med couscous, tomat och löksallad, en sorts salsa och en sval yoghurtsås. Alltsamman hade en sant hemlagad känsla och rätten var originell utan att vara utomjordisk som maten ofta var på Spuntino. Priset var något högre än för soppan, 90 kronor. 

Jämförelsen med den glittrande söderpärlan Spuntino är lika orättvis som den är oundviklig. På ett mycket generellt plan verkar det som om allt från konsten på väggarna till kryddorna i maten skruvats ner från elva till någonstans mer i symfoni med andra ställen på Erstagatan, som den fina restaurangen Matkultur. En sak som blivit på samma nivå som tidigare är definitivt den trevliga och i brist på ett bättre ord roliga personalen. Den intima stämningen är klart smittande och jag menar det inte på ett dåligt sätt.

Sammantaget är Davids något av en lättnad. Många av Spuntinos gamla gäster kommer nog aldrig tillbaka men det får stå för dem. Själv ska jag åtminstone prova mig igenom de där sopporna.

PS: Davids kaffebar och kök är även recenserat här.  

Liknande inlägg:

Publicerat i Okategoriserad och taggad , , . Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Trackbacks är avstängda.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.