Enligt uråldrig visdom ska man dricka en lager till maten. Men vilken lager? Frågan är knappast enklare om man dricker alkoholfritt. Peroni libera är, om uttrycket tillåts, en lättviktare, och detsamma kan sägas om NAB, och sen har vi nästan-öl som Heineken 0.0. Sen har vi exemplar som Nils Oscars eller Eriksbergs, som inte precis faller i den där lager-mittfåran man tänker sig till mat. Inget ont om dem (i varje fall inte per se), men det är inte det vi pratar om här. Nej, vi letar efter en klassisk lager, inte en såndär lite nyare och humligare, utan en traditionell och stabil. Här sitter jag med en Staropramen non-alcoholic och undrar hur det tog mig så lång tid att hitta till en tjeckisk lager. Cirkeln är sluten, 90-talet är åter här, och vi pratar tjeckisk öl igen. Faktum är dock att Stora pråmen, förlåt, Staropramen, funkar väldigt bra som just till maten-öl. Det är ingen lysande lager, den är lite lätt syrlig, hyfsat humlig, aningen brödig, men just till maten sitter den som en keps. Eftersmaken trillar inte iväg i konstigheter som sötma eller vatten, och det smakar som det ska. Det kan tyckas vara en liten sak, men tvärtom verkar det lättare att göra en punkig alkoholfri öl än en rak lager, så vi kan inte annat än rekommendera Staropramen. I varje fall till maten.

Tre och ett halvt nytt svart av fem möjliga.