Husets öl

Med samma känsla av oförblommerat oförstående kitslighet som italienarna åser en svensk beställa husets röda, tittar svensken tillbaka när italienarna beställer en husets öl, birra media – en stor stark, med andra ord. Eller än värre en birra picola, en pytteliten stark. Om man nu ska sitta och dricka enkel öl, varför i hela friden beställa 20 cl? Jag begriper ingenting, det ska villigt erkännas, men det här med att inte begripa vad sjutton som flugit i folk, det är något man vänjer sig vid på de här breddgraderna.

Med detta i bakhuvudet ser den förutseende förskingrade svensken gärna till att ha ett par pålitliga klassiker hemma i kylen, för att undvika att råka ut för sådana där pinsamma ögonblick när man inte kan ställa något annat än lokal blasköl på bordet.

En av dessa är för Gödsvinet syd Sierra Nevadas Pale ale. Det är en öl som de flesta av er antagligen är bekanta, kanske rentav mycket nära förtrogna med. Lokal tillgänglighet har onekligen gjort att den fått en mer framskjuten roll än den kanske tidigare haft, men det är inte mången systemkasse G. syd hemsläpat som inte haft åtminstone en av dessa i ett hörn. Det är helt enkelt en trotjänare, en öl man aldrig blir besviken på, en trevligt besk, rivig pale ale som passar bra till mycket: mat, samkväm, eller att bara dricka för sin egen skull.

En annan är Guinness draught, burkvarianten med liten widget i, som ger det där typiska skummet. Om jag hade en Guinness draught för varje gång jag hört någon säga ”det är som en hel måltid” eller ”jag blir så mätt” om denna öl som de facto är kalorifattigare än en vanlig stor stark, hade jag byggt mig en pyramid som gjort Kheops grön av avundsjuka. Len, torr och mörk glider den vackert ner för strupen när man suktar efter något svalkande. Jag tröttnar aldrig, år efter år finns den i min kyl. Åt de purister som kallar var man som dricker en Guinness mer än 5 miles från bryggeriet i Dublin för nidning lånar jag inte mitt öra.

Leffe blond har liksom hängt med sedan den tid då en faiblesse för belgisk öl närdes. Ibland kan det sitta fint med en belgare som inte är fullt så komplicerad och alkoholstinn, en lätt-trappist, som man vanvördigt skulle kunna kalla den. Den passar fint för den där sena fredagseftermiddagen, för att ge helgen en tjuvstart, och är således även den en långtida & mångtida gäst i mitt skafferi.

Vilka öl finns alltid i er kyl?

Liknande inlägg:

Publicerat i Okategoriserad och taggad , , . Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Trackbacks är avstängda.

7 Responses to Husets öl

  1. lave säger:

    Inspirerande inlägg. Jag blev faktiskt så inspirerad att jag drack upp min Sierra Nevada som låg längst in i kylen o kurade. I sällskap med ett par Brooklyn Lager – en öl som jag försöker se till att alltid ha hemma. För man vet ju aldrig. Den funkar liksom alltid, lättdrucken men smakrik, inget märkvärdigt, men ingen som blir förbannad om man bjuder på en.

  2. zonk säger:

    Brooklyn lager är en juste allt-i-allo-öl, onekligen! Betydligt bättre än deras rätt jolmiga brown ale. Sen undrar man om det är ölen eller gästerna det är fel på när de blir förbannade när man kommer ut med ett par kalla.

  3. Jonas säger:

    Jag har ofta hamnat i ölnördsfällan att jag har en mängd olika knasölar på 75-cl-flaskor med alkoholhalt på över 10% stående hemma, men ingen normalöl i normalflaska.

    Men jag ser ofta till att jag har några Brewdog Punk IPA och några Oppigårds Amarillo i kylen. Just nu står där några Mohawk Unfiltered Lager som jag tyckte var rätt bra. Överlag vill jag alltid ha något rejält humlat med 5-6% alkohol hemma.

  4. Jonas säger:

    Som den tickare jag är känns det perverst att ha samma öl hemma hela tiden.Men sedan det öppnade ett bryggeri mindre än två kilometer från hemmet har jag tänkt om. Man vill/bör ju stödja sitt lokala bryggeri! Södra maltfabriken’s brygder är således i rotation här.

  5. Johan säger:

    Jag har aldrig haft en öl i kylskåpet längre än 12 timmar.

  6. Kalle säger:

    Den sanna delen av det påståendet, Johan, kommer ju av att du numera bara dricker vin. Den osanna delen av det påståendet får väl jag ta på mig, som köpte mer än jag kunde dricka för stunden – osvensk som jag emellanåt är.

  7. Johan säger:

    Jag önskar att jag bara drack vin men det är rätt långt ifrån sanningen. Jag hjälpte för övrigt sanningshalten genom att också dricka upp din öl då den stod i min kyl (då du åkt).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.