Monks vs Monks

Ölkulturen på Norrmalm vilar tungt på två pelare: Monks och Monks. Tillsammans utgör de två barerna en totallösning för alla dina ölbehov  i denna annars så livsfattiga och mest centrala delen av Stockholm. Finns det då någon anledning att ställa Monks mot Monks? Ja men låt oss inte se det här bara som en tävling utan som en kvalitativ analys av vilken Monks som svarar mot vilka behov. I den ena ringhörnan står alltså Monks Café på Sveavägen, precis vid Adolf Fredriks kyrka. Motståndaren Monks Café på Wallingatan får nog anses vara utmanaren från den något mer avskilda hemvisten bakom LO-borgen. Matchen går i fem ronder och segraren utses enväldigt av mig. Ämnet för första ronden har redan berörts: Geografi

Geografi

Monks Sveavägen och Monks Wallingatan är båda placerade mycket centralt i Stockholm. Sveavägen ligger i anslutning till lågprisalternativet Dovas och nära ställen som Mango, KGB och Kungsgatans många låg och mellanprisalternativ. Sveavägen är alltså inte ensamt i sin del av stan men dömer man baren efter sällskapet så är detta snarast en minuspoäng i min beräkning. Wallingatan ligger lite mer avskilt men ändå lätt tillgängligt på ett rätt naturligt och trevligt sätt. I och med lanseringen av den enorma uteserveringen på Norra latins skolgård och den allmänna satsningen på området kring Norra bantorget så känns Wallingatan dessutom som ett mer spännande läge än den ganska nedgångna och trafikintensiva Sveavägen.

Sveavägen-Wallingatan 3-4

Utbud

Utbuden är i det närmaste ogenomdrickbara på båda av Monks installationer. Vad som kännetecknar ett verkligt bra ölutbud är dock inte bara en lång lista med titlar utan att det ständigt utvecklas med nya sorter. Planeringen av inköp verkar ske på ett föredömligt dynamiskt vis men problematiskt nog sker den nästan helt säkert gemensamt för båda ställena. Variationen är med andra ord inte betydande mellan Sveavägen och Wallinggatan. Utbudet är lika omfattande och lika välavvägt på båda platser.

Sveavägen-Wallingatan 5-5

Servering

Även denna gren kompliceras av att personalen i viss utsträckning vandrar mellan Sveavägen och Wallingatan och för den delen helt andra ställen i området som Belgobaren. Att byta ställe efter tre dagar av öldrickning för att förhindra medlidande blickar tjänar alltså inget till på Norrmalm. Personalen följer efter. Trots detta har jag märkt en tydlig skillnad mellan bemötandet på Sveavägen och Wallingatan. Att vänta på att beställa i en bar är inte riktigt samma sak som att stå i kö men det bör finnas någon sorts koppling mellan hur länge man väntat och om man får beställa eller inte. Under flera försök på Sveavägen har jag och andra personer Gödsvinet hört i frågan märkt att personalen där är nästan helt okänslig får den kopplingen. Monks har många stamkunder och kanske är det dessa som glider före men mest av allt verkar det som om personerna bakom baren helt enkelt inte bryr sig. När man väl får kontakt så är bemötandet trött och rätt sorgligt. Wallingatan erbjuder en betydande kontrast. Trots ett ofta rätt stort kundtryck och de många invecklade ritualerna förenade med serveringen av viss sorts öl så sker den snabbt och obesvärat.

Sveavägen-Wallingatan 2-4

Lokaler

Sveavägen har en murrigt inredd och mycket avlång lokal med utsikt mot en kyrkogård och Sveriges mest berömda mordplats. Wallingatan är modernare inrett i ganska rymliga lokaler med utsikt mot Owe Törnqvist. Personer som Gödsvinet varit i kontakt med hävdar att Wallingatan är ”fräschare” och kombinationen av höga barbord, låga matbord och flådiga fåtöljer tillfredsställer varje ändalykt. Personligen anser jag det finns saker att säga till förmån för Sveavägens mer nedsuttna stolar och väggsoffor. Sveavägens bord kanske har lite fler hack och repor men de bär sina ärr som tapperhetsmedaljer från tusen gångna fylleslag. Jag är svag för historia. Visst saknas smakfulla stilgrepp som Wallingatans utsökta bruna sammetstapet men denna rond utfaller ändå till förmån för det stridshärdade framför paradprålet.

Sveavägen-Wallingatan 4-3

Atmosfär

Det går utan tvivel att ha trevligt på både Sveavägen och Wallingatan. Ett ställes atmosfär är något som var och en har ett ansvar för. Några av de trevligaste minnena av öl som jag har utspelar sig på platser som parker, hotellobbies, tågstationer och inuti återvinningskärl för pappersförpackningar. Allt handlar i slutänden om sällskapet och ens egna grundinställning. Vad som måste bedömas här är alltså endast de yttre grundförutsättningarna. Wallingatan verkar vara en plats för sällskap som vet vad de vill. De var inte på väg någon annanstans. Förmodligen bokade de bord redan veckan innan. Sveavägen ligger i en kraftigt trafikerad korsning och människor har en tendens att plötsligt bara befinna sig där. Detta skapar en dynamik och en blandning av folk som skänker Sveavägen ett liv inte känt borta på Wallingatan.

Sveavägen-Wallingatan 4-3

Slutresultatet blir alltså precis så jämt som man kan förvänta sig när man jämför en bar med sig själv.

Wallingatan vinner med 19 poäng över Sveavägens 18!

Liknande inlägg:

Publicerat i Okategoriserad och taggad , , . Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Lämna Trackback.

One Response to Monks vs Monks

  1. Jonas säger:

    Ett av mina bästa ölminnen är med ett sexpack och en god vän framför Brantingmonumentet en solig dag. Det måste vara något speciellt med den delen av stan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.